Publicerad 1986   Lämna synpunkter
STALLBRODER stal3~brω2der, m.//(ig.); best. -dern, äv. -dren; pl. -BRÖDER ~brø2der (Mat. 11: 16 (NT 1526) osv.) ((†) -brödhra Ef. 5: 7 (NT 1526)); l. STALLBROR ~brω2r, m.; best. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) -en l. -n; pl. (†) -brör (Grubb 47 (1665)).
Ordformer
(stal- 1526 (: stalbröder)1779. stall- 1587 osv. -brodhr 1592. -bröer, pl. 16721673. — se för övr. BRODER)
Etymologi
[fsv. stalbrodhir; liksom fd. stalbrodher (d. stal(d)broder), fvn. stalbróðir (i ssgn stallbræðralag, fostbrödralag), nyisl. stallbróðir, nor. dial. staalbroder av mlt. stalbrōder, motsv. mht. stalbruoder, av mlt. stal, stall, härbärge, ställe (se STALL, sbst.2), o. BRODER; sannol. efterbildning av mlat. constabularius, av comes, följeslagare, kamrat, o. stabulum, stall, boning (se KONSTAPEL); med avs. på bet.-utvecklingen jfr SÄLLE. — Jfr STALLSYSTER]
1) om mansperson i förh. till en annan person l. andra personer med vilken resp. vilka han är väsentligen likställd o. har viss gemenskap, ss. gemensam verksamhet, yrkesgemenskap, gemensamma levnadsförhållanden, trosgemenskap (ofta med särskild tanke på ett broderligt l. kamratligt förhållande), ofta liktydigt med: medbroder l. yrkeskamrat l. ämbetsbroder l. medhjälpare l. krigskamrat l. vapenbroder l. meningsfrände l. like o. d.; äv. (o. i denna anv. förr äv. om kvinna, se c) allmännare: kamrat l. vän l. förtrogen l. följeslagare; numera bl. (med särskild tanke på olagligheter l. äventyrligheter l. upptåg l. dryckenskap o. d.) med nedsättande bibet.: kumpan, stundom äv.: sälle. (Simon och den andre fiskaren) winkade till theres stalbröder som woro vthi annan båten ath the skulle komma och hielpa them. Luk. 5: 7 (NT 1526; Bib. 1917: kamrater). Hwilken som hafwer någon siuk stallbroder uti wårt Håff .. då skall han (enligt gårdsrätten) wara förplichtad .. att hafwa omwårdnat om honom .. den det icke gör, utan samma sin Stallbroder uti sin siukdomb förlåter, att han .. döör, då skall den andre .. förwijsas wårt Håff. Schmedeman Just. 101 (1590). Annders skredder, som war tyfuens stalbroder hafuer (osv.). VadstÄTb. 382 (1606). (Trojanerna) gofwo upp et glädierop när de osz sågo, såsom de hwilka sina förlorade Stallbröder fått i sichtet igen. Ehrenadler Tel. 27 (1723). (K. XII o. Peter den store) voro som forntidens kämpar; de hafva försökt hvarandra, brottats, slagits oupphörligt länge och väl, kunde nu blifva stallbröder i lif och död. HSH 7: 240 (c. 1750). Lindfors (1824; om bolagsman, kompanjon). Man tycker sig icke vara alldeles så dålig som vanliga menniskor, när man finner, att personer af högre samhällsställning äro ens stallbröder i någon svaghet. Modin Pascal 343 (1890). Ingen vågar väl taga på sin ed, att icke hr Bramstorp och hans stallbröder gladeligen skulle ge tryckfrihet och sådant en s. k. god dag, om de till det priset kunde vinna de åtrådda priserna på sina lantprodukter. GHT 1945, nr 248, s. 3. jfr KRIGS-, MED-, REGEMENTS-, RESE-, ROTA-STALLBRODER m. fl. särsk.
a) (†) om medlem av en sekt l. ett samfund o. d.; jfr BRODER 3, 4. Schroderus Os. III. 1: 78 (1635).
b) (†) i förb. med genitivbestämning som anger vari kamratskapet l. vänskapen består. (Abélard) hade til sin Willfarelses Stallbrödher, Biskoparna, Arnoldum aff Brixen och Gilbertum aff Poictiers. Schroderus Os. 2: 654 (1635). (Franciscus) fann .. siw sin Galenskaps Stalbrödher. Därs. 696.
c) (†) om kvinna som är en förtrogen l. nära vän l. kamrat, i sht om äkta maka; särsk. ss. tilltalsord. Kere stalbror wi take min stalbror för ded Brödded i hawe sent ås. HSH 5: 41 (c. 1615). Om hon wil wara honom för en troghen Stalbroder, när han blifwer grå och gammal och intet förmå? Petreius Beskr. 5: 28 (1615). Ty hon (dvs. hustrun) i nödh och lust / Een trogen stallbroor fins. Westhius Vitt. 25 (1676).
2) i jämförelser o. i utvidgad l. oeg. l. bildl. anv. av 1; särsk. om djur l. sak l. företeelse o. d. i förh. till ngn l. ngt, med vilken resp. vilket det resp. den uppträder tillsammans l. hör samman; särsk. om djur som är resp. uppfattas ss. ngns kamrat l. vän l. följeslagare o. d. Iagh är Drakars brodher, och Strutzfoghlars stalbrodher. Job 30: 29 (Bib. 1541; äv. 1703; Bib. 1917: frände). Man kan råka ut för sämre stallbröder än hästar. Blanche Bild. 4: 43 (1865). Att en eller annan af de röde stallbröderna (dvs. rävarna) .. fallit offer för sitt goda hull (osv.). TIdr. 1882, s. 187. Det är inte bra för åsnan att vara hjortens stallbroder. Östergren (1945). särsk. (numera bl. i vitter stil, tillf.) om ngt sakligt, i sht (abstrakt) företeelse o. d.: ”följeslagare” l. ”kamrat” l. ”kumpan” l. dyl. En trogen stallbror och stödstaffver, som den förachtade laagen er. VgFmT II. 6—7: 117 (1587). Huarföre är Tijdhen Rörelsens ientlighe stallbrodher, som tillijka medh henne bådhe begynnes och endes. Forsius Phys. 54 (1611). Torsten (dvs. törsten) är Elacker Stalbroor. BröllBesv. 274 (c. 1660; uppl. 1970). Uti et ofmörkt Håhl, hwar Han hoosz Jemmer giäster / Hwar Armoden är Wärd, hans StallBröer Ångst ok Nödh. Lucidor (SVS) 301 (1673). Arsenicum är en elack Stallbroder, som sigh hoos hwariehanda Metaller offta sällar. Hiärne Suurbr. 137 (1680). Det anstår endast Despotismen och dess Stallbroder Jacobinismen, att yrka (osv.). LBÄ 23 — 24: 33 (1799).
Ssgr (till 1): A: (†) STALLBRODER-LAG, se D.
B: (†) STALLBRODRA-LAG, se D.
C: (†) STALLBRÖDER-LAG, se D.
D: STALLBRÖDRA-LAG, sbst.1, r. l. f. l. m. (†) lag (se lag, sbst.1 3) för stallbröder. Weste FörslSAOB (c. 1817).
-LAG, sbst.2, n. (-broder- 1757. -brodra- 1737 (möjl. felaktigt för -brödra-). -bröder- 1749. -brödra- 1759 osv. -brödre- 1750)
1) (om ä., särsk. fornnord. förh.) (under högtidliga ceremonier) mellan två (l. flera) kamrater l. nära vänner ingånget o. med ed bekräftat vänskapsförbund; jfr fostbrödra-lag 1, stallbrödraskap a. Ingå l. svärja (förr äv.: göra l. svärjas i) stallbrödralag. De swores nu i stallbrodralag (möjl. felaktigt för stallbrödralag), såsom hade de warit samborne. Björner Vols. 66 (1737). Dalin Hist. 2: 166 (1750: giorde). Desza stalbrödralag (dvs. de i Frankrike under 1200-talet brukliga hedersförbunden) woro en ymnig källa til manhaftiga och andra förrätningar, som gagnade det almänna. SvMerc. V. 2: 189 (1759). (Tre vikingar från Norge) höllo samman i stallbrödralag under 3 somrar i Vesterhafvet. Lönnberg FnordSag. 1: 25 (1870).
2) (i sht i vitter stil) i jämförelser l. i utvidgad l. bildl. anv. av 1; särsk. i sammanslutning l. vänskaplig l. kamratlig sammanhållning; äv. om sammanfattningen av personer som håller samman i sådan sammanslutning osv.; kamratlag, kotteri; äv. i uttr. ge sig i stallbrödralag med ngn, ge sig i lag med en stallbroder (se d. o. 1); numera (nästan) bl. med nedsättande bibet. Lind 1: 397 (1749). Feghet och skamlöshet gingo nästan alltid i stallbrödralag. Leopold 3: 203 (1795, 1816). Många woro .. som gerna deltogo med den blifwande konungen (Kristian II) uti hans utswäfningar .. Detta stallbrödralag mutade slottets portvaktare, så att de fingo vara ute ofta hela nätterna igenom. Fryxell Ber. 2: 236 (1826). Bepröfvadt tycktes därefter (dvs. efter ett gemensamt äventyr) vårt (dvs. två studentkamraters) stallbrödralag. Afzelius Minn. 48 (c. 1870). Han (hade) givit sig i stallbrödralag med en vitt utberyktad skogstjuv och skälm vid namn Ygge från Bläsmåla. Moberg Rid 307 (1941). I detta stallbrödralag infördes jag genom bandets hövding. Östergren (1945). särsk.
a) (†) i uttr. sluta stallbroderlag med ngn, ingå äktenskap med ngn. Bergius Småsak. 7: 103 (1757).
b) (†) i utvidgad anv., om förbund (se d. o. 4) mellan länder. Afzelius Sag. 6: 204 (1851; om förbund mellan Sv., Danmark o. Preussen ingånget 1535).
E: (†) STALLBRÖDRE-LAG, se D.
Avledn.: STALLBRODERLIG, adj.; adv. -EN (Weste FörslSAOB (c. 1817)), -T (Palmblad Aisch. 90 (1842)). (numera bl. tillf.) till 1: lik en kamrat(s) l. vän(s) l. som anstår l. höves en kamrat osv. l. som äger rum mellan kamrater osv.; ss. adv. äv.: ss. kamrat osv. l. kamrater osv.; numera nästan bl. med nedsättande bibet.: lik en kumpan(s) osv. Atterbom Lyr. 2: 42 (1810). Stallbroderligt omgänge, förtroende. Weste FörslSAOB (c. 1817). Omgås stallbroderligen. Därs. Att Bellman dväljdes med och ibland sina qvädens dryckes-hjeltar såsom en stallbroderlig jemnlike, är (osv.). Atterbom Siare VI. 1: 71 (1852).

 

Spalt S 10860 band 30, 1986

Webbansvarig