Publicerad 1986   Lämna synpunkter
SPÖJTE, f. l. r.
Ordformer
(spöite)
Etymologi
[jfr d. spøjte; av mlt. (l. mnl.) spoite, till spoiten, spruta (se SPUTA, spruta)]
(†) spruta (se SPRUTA, sbst.1 2); anträffat bl. ss. senare led i ssgn MÄSSINGS-SPÖJTE (En Messingz spöite. VgFmT I. 8—9: 83 (1554)).

 

Spalt S 10616 band 30, 1986

Webbansvarig