Publicerad 1986   Lämna synpunkter
SPÄN, sbst.4, pl.
Etymologi
[av mlt. spen, pl., av span, tvist, oenighet, fejd, motsv. mht. span (t. span); etymologiskt identiskt med SPANN, sbst.2; möjl. dock att uppfatta ss. sg. o. av mlt. spen, sg., till spen, pl.]
(†) om oenighet(er) l. tvist(er). (Ohemula anspråk på områden bör undvikas) Genom hwilke thesse trij Kongerijger (Sv., Danmark o. Norge) moot hwart annet, vdj splijt, spän och twedrackt komma motte. G1R 13: 159 (1540).

 

Spalt S 10498 band 30, 1986

Webbansvarig