Meny

Hem
Fritextsök
Om
Hjälp
Kontakt

Publicerad 1985

Lämna synpunkter

SPÅKA, v. -ade.

Etymologi

[sv. dial. spåka; utvidgning av SPÅ (möjl. under påverkan av SPRÅKA, v.1). — Jfr SPJÅKA]

(†) spå (se SPÅ 1). Aurivillius Gr. 124 (1684). (Sv.) Spåka .. (t.) wahrsagen, weissagen. Lind (1749).

Spalt S 10397 band 29, 1985

Webbansvarig

admin_saob@svenskaakademien.se

lista former moment

Upp

spyttande ↩
spå v.
-spå adj.
-spådd p. adj.
spådom sbst.
spående ↩
spåka sbst.
spåka v.
spån sbst. 1
spån sbst. 2
spån sbst. 3
spån sbst. 4
spåna v. 1
spåna v. 2
spåna v. 3

Ned

spåka

© 2025 Svenska Akademien

Kontakt
Om cookies
In English