Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPRITHAKE spri3t~ha2ke, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; förr äv. SPRITEHAKE l. SPITEHAKE l. SPETTHAKE, alla anträffade bl. i pl. -ar.
Ordformer
(spett- 1570. spite- 1571. sprit- 1955. sprite- 1545)
Etymologi
[ssg med HAKE, sbst.2; förra leden är SPRITA, sbst. (l. SPRITA, v.3); formerna spett- o. spite- beror sannol. på anslutning till SPETT, sbst.2 (jfr SPRITTHARKE)]
(förr) hake (se HAKE, sbst.2 1) för upplyftning av spritor (se SPRITA, sbst. 4); jfr SPRIT-TÅNG, SPRITTHARKE. Lindroth Gruvbrytn. 2: 112 (cit. fr. 1545: spritehakar, pl.). Därs. (1955).

 

Spalt S 10154 band 29, 1985

Webbansvarig