| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPORO- spor1o- l. -r1ω-, l. spå1ro- osv.
ss. förled i ssgr, för att beteckna att ngt består av l. innehåller l. har avseende på l. sammanhänger med sporer, spor-.
-CYST104 l. -CYSTA1040. zool. cyst (se d. o. 2) inom vilken sporozoiterna hos sporozo bildas l. liten groddsäck från vissa sugmaskar, ur vilken ungdomsformen utvecklar sig. (Leverflundre-)Ungen förvandlas .. till en s. k. sporocyst, en säcklik organism utan någon egentlig organisation. Erikson Inälfsmask. 35 (1900). Wernstedt (1935). —
-FOR -få4r. [jfr sporangiofor] sporbildande o. sporbärande organ hos svampar. Agardh Bot. 2: 429 (1832). TNCPubl. 43: 336 (1969). —
-FYLL -fyl4. [jfr klorofyll] sporbildande o. sporangiebärande blad hos kärlkryptogamerna; äv. om ståndare o. fruktblad hos fanerogamerna. BotN 1902, s. 205. På en del blad, sporofyll, som ofta äro särskilt ombildade, uppkomma sporgömmen, sporangier, vilka bildas genom delning av en enda eller en grupp celler i bladet. Ursing SvVäxt. Krypt. 17 (1949). BonnierLex. (1966; äv. om ståndare o. fruktblad).
-FYT -fy4t. [jfr sapro-fyt] om den sporbildande, könlösa generationen hos växter med generationsväxling. BotN 1894, s. 267. Hos algerna (kallas) könsindividen .. gamofyter och de könlösa individen sporofyter. VäxtLiv 3: 10 (1936). Av den befruktade äggcellen bildas den könlösa generationen, sporofyten, som förökar sig med sporer. BokNat. Liv. 61 (1951).
-GEN -je4n, adj. [jfr sapro-gen] sporalstrande. De s. k. sporogena kornen .. finnas hos många bakterier, rikligt t. ex. hos mjältbrandsbacillen strax före börjande sporsättning. Sundberg Mikroorg. 41 (1895). —
-GON -gå4n l. -gω4n, n.; best. -et; pl. = l. -er. [jfr epigon] om den sporbildande, könlösa generationen hos mossorna. Fries SystBot. 277 (1897). VäxtLiv 3: 55 (1936). —
-KARP -kar4p, n.; best. -et; pl. =. [senare leden till gr. καρπός, frukt (se karpo-)] sporfrukt; jfr -carpium. 2NF (1917). (Ett hölje) anlägges .. kring en sporangiesamling .. så att .. det hela får utseendet av en rund knopp eller kapsel, som kallas ”sporfrukt” eller sporokarp. VäxtLiv 3: 44 (1936). —
-TEK -te4k, n.; best. -et; pl. =. [senare leden är gr. ϑήκη, förvaringsrum, av τιϑέναι, sätta, ställa, lägga, rotbesläktat med dåd, facit; bildat efter mönster av sådana ord som apotek, bibliotek, kartotek, pinakotek] ordnad samling av sporer som i forskningssyfte preparerats o. katalogiserats; äv. om lådor l. skåp o. d. i vilka samlingen är inordnad l. om lokal i vilken den är inrymd. Gästforskare med pollen och allergier som specialitet har gjort många intressanta rön i detta välförsedda sporotek (i Sthm). SvD 1980, nr 88, s. 10. —
-ZO -så4, r.; best. -n, äv. -en; pl. -er; äv. -ZOE -så4, r.; best. -n; pl. -r. [senare leden till gr. ζῶον, djur (se zoologi)] zool. parasitiskt, encelligt urdjur, spordjur; vanl. i pl., om sådana djur (tillhörande stammen Sporozoa). Mikroorganismer ur djurriket, protozoer: .. amöbor .. sporozoer och .. infusorier. Sundberg Mikroorg. 35 (1895). Ixodes ricinus överför en sjukdomsalstrande sporozoe, Babesia bovis, på nötboskap. Hanström MännParasit. 142 (1933). DjurVärld 1: 171 (1960; i pl.). —
-ZOIT -soi4t, r.; best. -en; pl. -er. [jfr -zo] zool. om slutprodukten av sporozoers fortplantning, groddcell; vanl. i pl. Sundberg (1926). Efter befruktning kryper ägget in genom tarmväggen på myggan och delar upp sig i milliontals små s. k. sporozoiter. FoFl. 1950, s. 249.
Spalt S 9932 band 29, 1985