Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPOLING spω3liŋ2, sbst.2, m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. spoling; till sv. dial. spole, lång o. smärt pojke, oförfaren yngling (se SPOLE, sbst.1)]
(ngt vard.) om oerfaren pojke l. yngling l. ung man; äv. bildl. En undersätsig, knölig ek, vilken tycktes knyta nävarna åt de unga spolingarna till björkar. Törneros Brev 1: 251 (1825; uppl. 1925). Just då kommer läkaren mycket riktigt .. En ung spoling. Eriksson ÖmhHung. 53 (1948). I Mainz steg det in ett par svenska spolingar i kupén .. De var sexton-sjutton år. Gyllensten Juv. 157 (1965). — jfr LÖJTNANTS-, POJK-SPOLING.

 

Spalt S 9913 band 29, 1985

Webbansvarig