| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPOLIERA spol1ie4ra l. spω1l-, äv. -je4-, i Sveal. äv. -e3ra2, förr äv. SPOLERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) (numera föga br.) (överfalla o.) plundra (ngn l. ngt) l. skövla (ngt); särsk. i uttr. spoliera ngn l. ngt på (förr äv. av) ngt, plundra ngn l. ngt på ngt, beröva l. avhända ngn l. ngt ngt (förr äv. i uttr. spoliera ngt ngt, avhända ngt ngt). KyrkohÅ 1909, MoA. s. 63 (1539: spolienderet; sannol. felaktigt för spolieret). Han .. misstäncktes för, at hafwa spolieradt kyrkian åtskillige Kongl. Förordningar, som warit inhäfftade i band och numererade. VDAkt. 1748, F III 7. Jag förestälte mig att på landresan från Cairo bli afklädd och spolierad af röfware. PForsskål (1762) hos Linné Bref I. 6: 156. Gustaf den I spolierade kyrckiorne af deras klockor. Höpken 2: 682 (1771). Bland de interiörer som ännu finnas qvar från (K. XIV J:s tid) .. är .. Rosersbergs slott (som dock spolierats just på dessa (för tiden kännetecknande) bronser). MeddSlöjdF 1900, 1: 27. Schück VittA 4: 477 (1935). — särsk. (†) med avs. på författare l. litterärt verk: ta material från l. utnyttja. I Grekiska Exegesen nytjades (vid förberedelse till årsexamen i Växjö skola) den gamle hedersmannen Balduinus, merendels verbotim. I de öfriga wetenskaper spolierades andra Elementarböcker. Ödmann Hågk. 101 (c. 1805). Hjärne DagDrabbn. 169 (i handl. fr. 1805).
2) förstöra l. fördärva l. ödelägga (ngt), särsk. i uttr. spoliera ngt för ngn, förr äv. spoliera ngn ngt, förstöra ngt för ngn; äv. mer l. mindre bildl. Samma dagh framkom för rätten .. Johannes Heinsius, anklagandes .. Gudmund Jönsson .. att han spolierat honom kläderna (i ett handgemäng). VRP 1699, s. 432. Man använde så mycket vatten (vid släckningen av en eldsvåda), att undervåningens tak grundligt spolierades. Wachtmeister AntBr. 193 (1915). Deras vänskap var för gammal och beprövad för att kunna spolieras av en kokott. Sörlin UFolk. 126 (1929). Selander LevLandsk. Pl. 11 (1955).
3) (numera mindre br.) föröda l. göra slut på l. göra av med (ngt); särsk. med avs. på förmögenhet l. pengar o. d. Min enskilda förmögenhet är .. totalt spolierad. Fröding Brev 38 (1884). Kom opp, Katri, 25 penni kunna vi alltid ha råd att spoliera. Arkadius Pakkala 96 (1895). Stugan var det enda av hustruns arv han ej spolierat. Nylander Sjöfolk 4: 18 (1921). Martinson KärlekKr. 187 (1947).
Spalt S 9912 band 29, 1985