Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPICKNA spik3na2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[motsv. nor. dial. spikna; avledn. av SPICKEN]
(numera knappast br.) om matvara ss. kött, fisk m. m.: torka l. bli torr l. rökt; äv. allmännare: bli torr. Schroderus Comenius Reg. (1639). (Prosten) arbetade på sina predikningar .. till dess hela det andliga talet blef torrt och liksom spicknadt af pur noggrannhet och punktlighet. Wetterbergh Past. 61 (1845). (Sv.) spickna, (fr.) sécher [à la fumée, à l’air]. Schulthess (1885). Cannelin (1939).

 

Spalt S 9628 band 29, 1984

Webbansvarig