| Publicerad 1983 | Lämna synpunkter |
SPECERI spes1eri4, n.; pl. -er (HovförtärSthm 1624, s. 29, osv.) ((†) =, BOlavi 45 a (1578), PJGothus Martini 152 (1608), König LärdÖfn. 5: 39 (1747); -en HovförtärSthm 1657, Verif. 181, Möller 1: 111 (1745), Weste FörslSAOB (c. 1817)).
1) i sht handel. i pl., förr äv. i sg. med koll. bet.: (importerade, i handeln förekommande) torkade växter l. (o. i sht) växtdelar (o. växtprodukter) för användning ss. (smakförhöjande) ingrediens i l. tillsats till mat l. dryck (l. ss. läckerheter i sig själva) l. ss. (ingrediens osv. i) apoteksvara l. (se a) för åstadkommande av väldoft o. d.; kryddor (se KRYDDA, sbst. 3, 5) l. välluktande kryddor (se a); äv. i mer l. mindre starkt utvidgad anv., dels (med snävare l. vidare avgränsning) om hushållsvaror i allmänhet (tillhandahållna i butik), dels om (importerade) handelsvaror i allmänhet; äv. i individuell anv., om slag av ”specerier” (i ovan angiven bet.); numera nästan bl. sammanfattande, dels om (vissa) gängse (torra l. torkade) matvaror av annat slag än kött o. fisk (ss. kryddor, socker, risgryn, mjöl, torkad frukt o. d.), dels om torra l. torkade växtdelar l. växtprodukter ingående i l. utgörande njutningsmedel l. avsedda för beredning av (ss. njutningsmedel nyttjad) dryck (ss. kaffe, te, kakao o. d.); äv. bildl.; jfr KOLONIAL-VARA, KRAM-VAROR, KRYDD-KRAM. G1R 7: 145 (1530). Ståål och annedh spetzerij. VadstÄTb. 105 (1585). Itt rijkt Apotek, fult medh helsosam krydder och spetzerij. Balck Musæus C 4 a (1596). Brenna Watn aff kosteliga Krydder, bereeda andra Specerij som kunna brwkas til Läkedomar i Huset. PJGothus Martini 152 (1608). Itt kåsteligit spetzerij (finns) i thet Indianiske haafuet, som ofta medh stoore stycken drijfuer ther, och warder kallat Ambra. Forsius Phys. 165 (1611). Böör stå under Tit(el)n af Specerie. HovförtärSthm 1689 A, s. 1901 (marginalanteckning angående posterna skinka, medvurstar o. vaxljus). Han köpte Specerie, som såcker, russin, mandel, / Canel och pärlegryn samt många flera slag. Livin Kyrk. 39 (1781). Specerier .. fördelas i fina specerier, såsom kanel, kardemumma .. och i grofva specerier, såsom peppar, ingefära, fenkål, anis (osv.). Synnerberg (1815). Få specerier lukta bättre än torra äpplen. Almqvist Amor. XXIII (1839). Hwad wi kalla specerier sådana som socker, kaffe och the .. woro i fordna dagar både sällsynta och dyra. Berlin Lsb. 217 (1852). Specerierna har stigit nu igen. Edqvist AngelTer. 63 (1953). — särsk.
a) (†) om växtdelar osv. använda för framställning av (kosmetiskt) väldoftande medel l. smörjelse o. d., väldoftande kryddor (se KRYDDA, sbst. 5); äv. i utvidgad anv., om sådant medel: (väldoftande) smink l. parfym l. balsam l. smörjelse. Bezaleel giorde .. then helgha smörieolion, och röökwerck aff reent specerij effter Apothecare konst. 2Mos. 37: 29 (Bib. 1541; Bib. 1917: den rena, välluktande rökelsen). (Köpmän) förde til tin (dvs. staden Tyros’) marknat allahanda kostelighit specerij. Hes. 27: 22 (Därs.; Bib. 1917: kryddor av allra yppersta slag). Sex månar sågo osz med kostlig balsam twålas; / Sex andra månar osz med specerier målas. Kolmodin QvSp. 1: 589 (1732). (Sv.) speceri .. (fr.) parfum. Möller (1745). Sedan Viscera (dvs. inälvorna) woro utur alla Tre Caviteterne uttagne, blefwo de med allahanda goda Balsamiska Krydder och Specerier balsamerade. PH 5: 3080 (1751).
b) (†) i utvidgad anv., om godsaker med mer l. mindre aromatisk smak; jfr KRYDDA, sbst. 3 b. Vthi allehanda Specerie af Confect Sorter färdigt och oferdigt arbete för (osv.). BoupptSthm 1675, s. 1199 b.
c) bildl.; förr särsk.: krydda (se KRYDDA, sbst. 3 c). Som huarken kött ell bröd är smakligt utan Salt, / Så är ok lustigt Skämt ett Specerij bland alt. Columbus MålRoo 2 (c. 1678). Revanschtanken och herrefolksidén var kända gamla specerier i den tyska kanistern. DN(A) 1958, nr 31, s. 3.
2) (mera tillf.) butik för försäljning av specerier (i bet. 1), speceributik; jfr -HANDEL. Borta vid hörnet, där som Larsson nu har speceri. Törnblom FolkSpad. 53 (1914). Östergren (cit. fr. 1943).
1) om affär (se d. o. 4) med l. rörande specerier. Wieselgren Samt. 30 (1870, 1880: speceriaffärer, pl.).
-BOD. kryddbod; äv. (o. numera bl., mera tillf.): speceributik; jfr krydd-bod. Lind (1749). (Sv.) Speceribod .. (t.) ein Gewürzladen. Möller (1807). IllSvOrdb. (1955). —
-BUTIK. butik för försäljning av specerivaror, speceriaffär; äv. bildl. RTKatal. 1923, IV. 1: 1120. Söndagskvällen (i teverutan) bestod mest av varia, en bildmässig speceributik om man så vill. SDS 29/3 1982, s. 41. —
-HANDEL. handel med specerivaror, äv. konkret: speceributik; förr äv.: handel med kryddor l. ”specerier” (i nu obruklig bemärkelse); jfr kryddkram-handel. Annerstedt UUH Bih. 2: 54 (i handl. fr. 1661). Brask Pufendorf Hist. 96 (1680; i sg. best., om handeln med kryddor). Björkman (1889; konkret). —
-HANDLANDE. = -handlare; äv. mer l. mindre bildl. Ernvik EviGl. 52 (i handl. fr. 1790). (Filosofen o. journalisten Pierre) Bayle .. i sin egenskap af antikvarius och literär specerihandlande. NordRevy 1895, s. 377. —
-HANDLARE. person som driver handel med specerivaror, numera bl.: person som har speceributik; förr äv.: person som handlar med kryddor l. ”specerier” (i nu obruklig bemärkelse). Lind (1749; äv. om grosshandlare). (Sv.) Specerihandlare .. (t.) ein Gewürzhändler. Möller (1790). Malmberg StyckVäg 121 (1950). —
-KAMMARE. särsk. (†) om förrådsrum för förvaring av kryddor l. ”specerier” (i nu obruklig bemärkelse); jfr krydd-kammare. HusgkamRSthm 1651, Kons. s. 17. —
-KISTA. (speceri- 1680—1760. speceris- 1729) särsk. (†) = -låda; jfr krydd-kista. HovförtärSthm 1680 B, s. 606. Därs. 1760, s. 4159. —
-KORG. särsk. (†) om korg avsedd för transport l. förvaring av kryddor l. ”specerier” (i nu obruklig bemärkelse). HovförtärSthm 1695 A, s. 2105. —
-KRYDDA. (†) i pl., om kryddor bestående av torkade (hela l. pulveriserade) växter l. växtdelar; motsatt: kryddor bestående av färska växter l. växtdelar. Sjöberg Singstock XXII (1832). Därs. XXIX. —
-LÅDA. särsk. (†): låda för förvaring av kryddor l. ”specerier” (i nu obruklig bemärkelse); jfr -kista o. krydd-låda. HovförtärSthm 1729, Invent. s. 2786. Därs. 1740, s. 2769. —
-PERSEDEL. (†) i pl., om (slag av) kryddor l. ”specerier” (i numera obruklig bemärkelse); jfr persedel 1. HovförtärSthm 1628 A, s. 301. Därs. 1640 A, s. 8. —
-PUNG. särsk. (†): (på resor använd) (läder)pung för förvaring av kryddor l. ”specerier” (i numera obruklig bemärkelse); jfr krydde-pung. HovförtärSthm 1687 A, s. 2061. Därs. 1693 A, s. 2462. —
-PÅSE. jfr -pung; numera bl.: påse för förvaring av specerier. HovförtärSthm 1680 B, s. 606. Gyllensten Juv. 147 (1965). —
-RÄKNING. förr särsk.: räkning (se d. o. 1 b o. c) över specerier, förr äv. kryddor. HovförtärSthm 1642—45, Försättsbl. —
-SAK. (†) i pl., = krydd-sak. Barckhusen Cotossichin 84 (1669). Steckzén (o. Wennerström) LuleåH 1: 224 (i handl. fr. 1735). —
-SKÅP. skåp för förvaring av kryddor l. (numera bl.) specerier; jfr krydd-skåp. HovförtärSthm 1718 A, s. 1238. —
-VARA. handelsvara hörande till specerier; i sht i pl.: varor som utgörs av specerier (förr äv.: kryddvaror l. varor som utgörs av ”specerier” (i nu obruklig bemärkelse)); äv. i utvidgad anv.: varor som säljs i speceriaffär, livsmedel o. d. Schmedeman Just. 433 (1665). (Sv.) Speceri(-varor). (Eng.) groceries, spicery, drugs, spices. Jungberg (1873). —
B (†): SPECERIS-KISTA, se A. —
Spalt S 9243 band 29, 1983