Publicerad 1983   Lämna synpunkter
SPARGERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(spargera 16331871. spergera 1675c. 1740)
Etymologi
[jfr d. spargere, t. spargieren, nl. spargeeren; av lat. spargere, utsprida, utströ, rotbesläktat med mlt. sparken, spruta gnistor (se SPRAKA). — Jfr SPARGEMENT]
(†) utsprida (ngt, särsk. rykte); särsk. (opers.) i pass. närmande sig deponentiell anv.: ryktesvis förljudas, ryktas (se d. o. 2 a); äv. dels: ryktesvis uppskatta l. beräkna (ngt), dels i förb. med ack. med inf.: utsprida att (osv.), dels i uttr. spargera av ngt, byggande på rykten prata om ngt l. utsprida rykten om ngt. RP 3: 143 (1633; i pass., om löst tal). Icke något må tillåtas, som .. kan lembna tillfälle till siukdomens spargerande. Stiernman Com. 3: 295 (1664). Mann har .. spargerat aff några Tusend Rixdhaler som i .. skulle hafua hafft (på den förlista båten). HSH 28: 368 (1670). Såsom han förnimmer, dhet någre skulle hafwa illa tahlt på honom .. så han dher igenom ähr otilbörligen blasmerat och uti elacht rychte kommen, att altsså dhen (: som sådant spergerat hafwer:) motte stånda till rette medh honom dherföre. HalmstDomb. 1: 52 (1681). Förtretade .. (över att holländarna tagit sig in i hamnen i Cádiz) lade sig fransmännen därutanför och ”spargerade sig” vilja bombardera staden för spanjorerna. VFl. 1915, s. 110 (cit. fr. 1693). D. 13 (juli) .. spargerades att Rijga war intagen af ryssarna. KKD 3: 148 (1710). (Kalmar) regemente .. marcherade i 2 dagar och nätter i en starck kölld och blefuo om händer och föter förfrösta till en suma, som spergeradess till 5 000 man. Därs. 107 (c. 1740). Dalin 710 (1871). — jfr UT-SPARGERA.

 

Spalt S 9175 band 29, 1983

Webbansvarig