| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SPANN span4, sbst.3, n. (BröllBesv. 284 (c. 1660; uppl. 1970) osv.) l. r. l. m. (Brahe Kr. 18 (c. 1585) osv.); best. -et resp. -en; pl. = (BröllBesv. 284 (c. 1660; uppl. 1970) osv.) l. spänner spän4er (TbLödöse 82 (1587) osv.) l. (ss. r. l. m.) -ar (VGR 1718, Verif. s. 73, osv.) ((†) spänn (spenn) Visb. 2: 312 (c. 1680), BröllBesv. 284 (c. 1702; uppl. 1970)).
1) (i sht i vissa trakter) ämbar l. hink (av plåt, i ä. tid äv. av trä); äv. med tanke på l. enbart om innehållet i fyllt ämbar l. fylld hink (äv. använt vid måttsangivelse); i sht förr äv. (allmännare) om (i sht i ä. tid använt resp. använd) (laggat) kärl l. bytta o. d. för förvaring l. (se i sht b) om kista l. skrin o. d. Tå suarade the danske, att .. ändoch ther wore watn noch i haffuet, kunde the lickeuell få ordsack för en span watn skuld thil ath thretta med them. Brahe Kr. 18 (c. 1585). Anders suarffuere skulle giffue Sigge 2 1/2 m(ar)k och få Anders eth paar spenner igen, som han hade i panth aff honom. TbLödöse 82 (1587). Een Spa (felaktigt för span) Guld, och en annor aff Sölf, / de stånda Nordan under fiäll. Visb. 3: 502 (c. 1700). Kvinnor .. sprungo med träspann från kamel till kamel och mjölkade de gående djuren. Sedan läto de det skummande spannet gå från mun till mun för att släcka törsten. Heidenstam End. 262 (1889). Drängar och pigor gingo till och från med korgar, lådor och spänner. De fyllde dem bräddfulla med hvita, vackra ägg. Grebst 1År 14 (1912). (Lappflickan) varsnade .. i hålans halfdunkel en mycket fin spann, d. v. s. en ask af träspjälor. Högberg Fåg. 143 (1912). Däcksman hade slagit tre spänner vatten över henne. Sjöwall o. Wahlöö Ros. 7 (1965). — jfr BLECK-, BRAND-, LOCK-, LÅSE-, MJÖLK-, RYSSA-, SKUR-, SLASK-, SMÖR-, TJÄR-, TOALETT-, TRÄ-, VATTEN-SPANN m. fl. — särsk.
a) i vissa jämförelser o. härur utvecklad bildl. anv.
α) i förb. en spann (kallt) vatten, i uttr. betecknande att ngn får en (enorm) kalldusch (se d. o. 2). Finge man tro norska tidningar, så skulle artikeln blott vara ”ett spann kallt vatten, slaget i hufvudet på Sven Hedin och dem, som stodo bakom honom”. SD(L) 1905, nr 111, s. 3. Hon gjorde .. intet försök att mildra chocken … Sir Gregory fick det alltsammans som ett spann vatten i ansiktet. Hammarling Wodehouse Åska 95 (1936).
β) i uttr. betecknande att det störtregnar; äv. i hyperboliskt uttr. för stark gråt; i sht förr äv. i annan hyperbolisk anv. Then andra berömer (dvs. berömmer sig av) hundrade Spän full medh Psalmer och sijne mumladhe Tijdhegärder. Forsius Fosz 360 (1621). Lågorna begynte nedåt hvälfva, / Som om det regnat beck ur fulla spann. CVAStrandberg 5: 52 (1862). (Hon) grät spannar av ilska och sorg. Fjelner TypFig. 121 (1920). Det östes spänner från himlen över såväl ond som god. Idun 1960, nr 48, s. 22.
b) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) kista l. ask l. skrin av trä för förvaring av matsäck l. proviant på resa, färdspann. Schultze Ordb. 4734 (c. 1755). Lika enkelt (som leksandskarlarna) hade korgmakarna från Våmhus det i sitt kvarter vid Hornsgatan … Inte heller här fanns någon möblering, utan de logerande fingo sitta på sina spannar (matsäcksskrin). Levander Landsv. 191 (1935). jfr: En liten låda i slädens sits, där färdspannen placerades. Granlund Träkärl 303 (1940). — jfr MAT-, MATSÄCKS-, RES-SPANN.
-BLECK. om plåten i bleckspann (ss. mjölkkärl). Mjölkstrilens fall mot spannblecket. Björkman Gård 56 (1918). —
(1 b) -BULLE. (i vissa trakter, förr) bulle i l. för färdspann; särsk. om attrapp för bulle bestående av svarvat o. insmort trä (använd för att dölja att man inte hade råd med bullar i färdkosten). Granlund Träkärl 301 (1940). —
(1 b) -FLASKA. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) brännvinsflaska till färdspann. Fatab. 1910, s. 170 (1825). —
-KROK, sbst.2 (sbst.1 se sp. 9115). på brunnskedja: krok för hink l. ämbar (varmed vatten upphämtas). —
-TRÄ. till (förr använd) vattenspann av trä: (vinkelformigt) trä som skjuter in i hålen på två upphöjda stäver o. användes i stället för grepe. SlöjdBl. 1888, nr 6, s. 2. —
-VIS. adv.2 (adv.1 se sp. 9116). i (hela) spannar. Regnet faller spannvis. Östergren (cit. fr. 1930).
B (†): SPANNE-BAND, se A. —
-JÄRN. järn l. järnkrok för fästande av hink l. spann vid brunnskedja? 1 Brunns kedja och 2 Spannejärn. BoupptVäxjö 1828.
Spalt S 9116 band 29, 1982