Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOTTA sot3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. såta, sotta, söt(t)a, sutta; motsv. nor. dial. sota, rota, slaska; jfr d. sutte, rota i smuts o. d., ävensom sv. dial. sottla, suttla, tala suddigt l. oredigt; sannol. i avljudsförh. till feng. besūtian, nedsmutsa; sannol. rotbesläktat med SUDLA o. SUDDA, möjl. äv. med sanskr. sunṓti, pressar ut, samt SUGA o. SUPA. — Jfr SOTTIG, SOTTRA]
(numera bl. i Finl., vard.) slaska l. smeta (ned). TPedFinl. 1895, s. 125. (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 94 (1958).

 

Spalt S 9012 band 29, 1982

Webbansvarig