Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOMLIGSTÄDES som3lig~stä2des, äv. SOMLIGSTÄDS som3lig~stä2ds l. ~städ2s l. (ngt vard.) SOMLIGSTANS som3lig~stan2s l. (vard., föga br.) SOMLIGSTÄNS som3lig~stän2s; förr äv. SOMLIGESTÄDES l. SOMLIGESTÄDS l. SOMLIGESTADS o. d. (äv. skrivet i två ord), adv.
Ordformer
(sombli- 1725. somblig- 15751658. sombliga- c. 1720. somblige- 15241710. somel- (sommel-) 16481658. somlig- 1639 osv. somlige- 15511765. -staans 1678. -stans 16481973. -stedes 15561658. -steds (-dtz) 15751621. -städes (-dh-) 1593 osv. -städs (-dz) 15511906, 1943. -stäns 1943. — i två ord: sombliga städes 1705. somblige stadz 1553. somblige städes 16231682. somblige stædz 1524. somlige stans 1702. somlige stas 1580. somlige städes 17021735)
Etymologi
[fsv. sumlikastads, sv. dial. somlistass, somlistans; av SOMLIG o. STAD (med avs. på senare leden jfr ALLESTÄDES)]
på somliga ställen l. (i sht) orter l. platser (se PLATS, sbst.1 2); i vissa trakter. G1R 1: 231 (1524). Uthi Skougen .. finnes een stoor Steenmur, af stoore Gråsteenar uplagdh, uthi een ring kring om ett bärg, sombligestädes nederfallen. RannsaknAntikv. I. 1: 37 (1672). I ordet stolsfot uttalar allmogen somligstädes i st. f. ls ett slags ”sje”-ljud. Lundell Rättstafn. 23 (1886). (Swedenborg) beskrifver (de strimmiga) kropparnas striæ (dvs. märgsträngar) och deras somligstädes radierande, annorstädes tvärgående och på ännu andra ställen sneda eller böjda förlopp. Ramström CorpStriat. 12 (1912). Allestädes möter man växlande kombinationer av två eller flera näringsfång, bland vilka somligstädes en, annorstädes en annan intar ledande ställning. Hasslöf SvVästkustf. 17 (1949). — särsk. (numera mindre br.) i skrift: på somliga l. några ställen. Schroderus Os. III. 2: 88 (1635).

 

Spalt S 8780 band 29, 1982

Webbansvarig