Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOLVAT solva4t, n.; best. -et; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. solvat, eng. o. fr. solvate; bildat till lat. solvere, lösa (se SOLVERA), med den i namn på kemiska ämnen vanliga ändelsen -at. — Jfr SOLVATISERA]
kem. ämne som bildas då ett ämne vid kristallisation upptar lösningsmedel. BonnierLex. (1966). Solvater och molekylföreningar. TNCPubl. 56: 69 (1975; rubrik). —

 

Spalt S 8744 band 29, 1982

Webbansvarig