Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOLKRA sol3kra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. solkra; till SOLKA, v.1]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) smutsa ned, solka; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: solkig, nedsmutsad. En var tröger å foot, halffsofvande Iespande tunglynt, / Ovulin i sin drächt, obörstat och solkrat i kläden. Stiernhielm Herc. 16 (1648; uppl. 1668: solkot). Ett par solkrade men eljest tämligen goda Handskar. VexiöBl. 1816, nr 21, s. 4.

 

Spalt S 8726 band 29, 1982

Webbansvarig