Publicerad 1981   Lämna synpunkter
SOFT sof4t l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, adj. -are; n. o. adv. =. Anm. Utanför ssgr är ordet tidigast anträffat i det rent engelska uttr. soft music, soft musik. ST 1949, nr 120, s. 19.
Etymologi
[av eng. soft, av feng. sōfte (se SAKTA, adj.)]
behaglig l. mild l. mjuk l. stillsam (o. rofylld) l. känslomättad; särsk. dels om (framförande av) musik l. sång: melodiös l. smäktande, dels (fotogr.) om (skimmer hos) fotografisk bild: som har samband med l. uppvisar softfokuseffekt. Soft musik. Estrad 1954, nr 6, s. 12. Allt (i en skönhetssalong) är soft, belysning, färger, ljud, det hela anlagt på att skänka jäktade nutidskvinnor en stund av avkoppling och vilsam harmoni. ST 1955, nr 255, s. 8. (Nat KingCole) kom att bli associerad med den softaste, mest romantiska av sångstilar. SDS 1965, nr 51, s. 11. (Det vilar) ett soft skimmer över vissa bilder (i en film). SmålP 1977, nr 300, s. 8.
Ssgr: SOFT-FOKUS. [jfr eng. soft focus] fotogr. förhållandet att en fotografisk bild har en skarp kärna kring vilken en mjuk överstrålning uppträder, mjukteckning gm överstrålning; företrädesvis ss. ssgsförled. NordTFotogr. 1923, s. 110.
Ssgr (fotogr.): softfokus-bild. [jfr eng. soft-focus image] bild med softfokuseffekt. NordTFotogr. 1923, s. 249.
-effekt. [jfr eng. soft-focus effect] hos fotografisk bild: effekt som kännetecknas av att en mjuk överstrålning uppträder kring en skarp kärna. NordTFotogr. 1923, s. 51.
-objektiv. objektiv som ger softfokuseffekt. NordTFotogr. 1923, s. 137.
-NÅL. (i sht förr) grammofonstift som ger ett svagare ljud än ett normalt stift, nattstift. Siwertz Fribilj. 201 (1943).
Avledn.: SOFTA, v., -ning. [jfr eng. soften]
1) (föga br.) göra (hampa) mjuk mellan spiralvridna valsar som knådar o. bryter fibrerna. Softning av hampa. PrelTextilteknOrdl. 178 (1957).
2) fotogr. ge (bild l. motiv o. d.) softfokuseffekt; företrädesvis dels i p. pr. o. p. pf. (äv. med adjektivisk bet.), dels ss. vbalsbst. -ning. En ”softande” försättslins. FotogrHb. 121 (1942). Sommarbilderna äro softade. NordTFotogr. 1944, s. 252. Tidigare användes .. softning .. ofta vid landskapsfotografering. Därs. särsk. i p. pf. med adjektivisk bet., i utvidgad anv.: som har det för en softfokusbild kännetecknande utseendet. Man skall stå på Mårbacka en dag i lättslöjat, softat höstljus. GbgP 1953, nr 268, Bil. s. 1.
3) (mera tillf.) i p. pf. i adjektivisk anv., om musik: (gjord) soft. SDS 1979, nr 74, s. 12.

 

Spalt S 8579 band 28, 1981

Webbansvarig