Publicerad 1981   Lämna synpunkter
SNÖBOLL snø3~bol2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (möjl. äv. att hänföra till sg. -bolla l. -bolle? (se nedan), Petreius Beskr. 2: 162 (1614) osv.); förr äv. SNÖBOLLA (l. möjl. SNÖBOLLE), r. l. m.?; pl. -ar? (se ovan).
Ordformer
(snjö- (-iö-) 16141755. snö- (-öö-) 1614 osv. -boll (-å-) 1614 osv. -bolla ss. obj. 16431645)
Etymologi
[sv. dial. snöboll(e); jfr d. snebold, nor. sneboll, t. schneeball, eng. snowball; av SNÖ, sbst., o. BOLL; med avs. på senare ssgsledens form jfr växlingen mellan ball o. balle. — Jfr SNÖ-BALL]
1) boll (se d. o. 1) av (urspr. kram) snö (se SNÖ, sbst. 2); i sht om sådan boll som kramas mellan händerna till större l. mindre hårdhet för att sedan kastas mot ngn l. ngt. Krama snöbollar. Rulla snöbollar o. bygga snöfästningar. Petreius Beskr. 2: 162 (1614). Hon hade en snöbolla i handen och achtat kasta ådt hans dreng. VRP 1643, s. 1111. Barnen kasta först en snöboll af och an, / Til thes han ökas så, at han ei röras kan. Kolmodin QvSp. 1: 367 (1732). Man behöfde ej gå ett stenkast (i Enontekis kyrkby på midsommardagen), innan man ägde tillräckligt förråd till snöbollar. Snön låg ännu kringspridd här och där. Forsström Dagb. 73 (1800). Han fick en snöboll midt i ansigtet. Weste FörslSAOB (c. 1817). Som en stor, vit snöboll kom jösse rullande utför berget. Möllersvärd VerklSkog 88 (1924). (På skolgården) etablerades snöbollskrig mellan ynglingarna … Snöbollarna veno i luften, och under höga stridsrop gingo kämparna mot varandra. MinnSvLärov. 1: 56 (1926). — särsk.
a) i fråga om kastande av snöboll, i vissa uttr.
α) (numera mindre br.) slås med snöbollar, förr äv. slå snöboll, (på lek) kasta snöbollar på varandra, leka snöbollskrig. Vi slogo snöboll uppå gatan, / Vi drogo fingerkrok med mer. Kellgren (SVS) 2: 183 (1783). Vi ha slagits med snöbollar. Auerbach (1913).
β) kasta snöboll, äv. snöbollar, roa sig med snöbollskastning; äv. pregnant: (på lek) kasta snöbollar på varandra, leka snöbollskrig. (Fr.) se battre à coups de pelotes de neige (sv.) slås med snöbollar, kasta snöboll. Björkegren 1854 (1786). De äldre gossarne .. bygde snöfästningar, kastade snöboll, åkte på islägg. Strindberg SvFolk. 1: 243 (1881). (Sv.) Kasta snöboll[ar] (t.) [sich] schneeballen. Auerbach (1913). Utanför statshuset (i Boston) mötte de (engelska soldaterna år 1770) en folkhop och en skara pojkar, som kastade snöboll. Lagergren Minn. 8: 24 (1929).
b) (†) om (utför brant berg- l. fjällsluttning) nedrullande l. nedstörtande (snöbollsliknande) snömassa (som successivt växer under nedrullandet osv.), lavin. Som .. (Cartesius) på de Alpiska bärgen sjelf hade hört, at stora snöbållar, som rulla ifrån bärgen neder uti dälden, gåfvo et dån, som liknade åskedundret, trodde han (osv.). VetAH 1759, s. 81.
c) med tanke på att en snöboll som rullas l. rullar i kramsnö blir allt större o. större, använt (i jämförelse l. oeg. l. bildl.) för att beteckna att ngt oavbrutet växer l. utvecklas mer o. mer l. i accelererande fart o. d.; jfr LAVIN a. Det första .. (donerade) kapitalet, som skolat wexa som snöbollen (gm nya gåvor), om det genast anwändts på Inrättningen, har nedlagts i byggnaden. JournLTh. 1812, nr 262, s. 2. Lögnen och snöbollen växa ju längre man trillar dem. SvOrdspråksb. 58 (1865). Kriget mellan Ryssland och Tyskland var börjat. Snöbollen hade satts i rörelse, den rullade snabbt vidare. Nordensvan o. Langlet 20 (1914). Ryktbarhet är en underlig sak, den är som en snöboll, som rullar utför en backe, den växer med hemsk hastighet. Krey-Lange Melba Liv 96 (1927). Malin .. frågar om operan i Rom osv. Och Greta svarar och frågar i sin tur vad som musikaliskt hänt i Stockholm. Det är ingen dålig upptakt. Det är på det sättet man kan få snöbollen i rullning. Hedberg VarfLek. 231 (1970).
d) övergående i bet.: snöbollskastning l. -krig. Under skolrasterna blev det snöboll för hela slanten, när det var kramsnö. War snö fallen fants tilräckeligit ämne för Snöbåll. CRBerch i 1Saml. 7—9: 49 (1775).
2) [jfr motsv. anv. av t. schneeball; bildl. anv. av 1 (jfr SNÖ, sbst. 2 h)] om var o. en av de snöbollsliknande vita o. klotrunda blomställningarna (med könlösa blommor) hos den i trädgårdar odlade buskväxten Viburnum opulus var. roseum Lin. (snöbollsbuske); äv. (o. numera nästan bl. i pl.) i överförd anv., om (individ av) nämnda form av buskväxt; förr äv. allmännare, dels om (individ av) arten Viburnum opulus Lin., olvon, dels om (individ av) släktet Viburnum Lin. (särsk. i uttr. ullig snöboll, om V. lantana Lin., parkolvon). CBonde (1693) hos Trolle-Bonde Hesselby 104 (i pl.). Linné AdonisStenbr. 15 (1732; om formen). Brander NatH 79 (1785; om arten). (Lat.) Viburnum Opulus (L.) β roseum, (Sv.) Snöbollar. Lilja FlOdlVext. 40 (1839). Müller TrädgK 184 (1858: Ullig Snöboll). Hos Snöbollen och Hortensian utgöres hela blomstret af blommor, som hafva kantblommornes form. Agardh LinnéArt. 76 (1885). Snöbåll .. (dvs.) det snöbållslika blomknippet hos Olvonbusken. Sundén (1891). Storfruktig hassel, snöboll, Forsythia m. fl. sorter kräva ett avstånd mellan raderna av c:a 3 m. och 1 m. mellan plantorna i raden. Sonesson HbTrädg. 205 (1919). Snöbollar .. (dvs.) varietet av olvon. 2SvUppslB 26: 839 (1953).
3) [bildl. anv. av 1 (jfr SNÖ, sbst. 2 h γ, i γ)] om visst slags snöbollsliknande bakverk o. d.
a) (numera bl. mera tillf.) om sockerpudrad klotfeormig bakelse l. munk (framställd (gm kokning i smör l. flottyr l. gm gräddning i ugn) av vetemjöl, vitt vin, socker, äggulor m. m.). Möller (1790). Snöbollar. (Ingredienser:) 40 ort mjöl, 5 tum hvitt vin, 5 ort socker, 3 äggegulor, litet salt, vaniljsocker, flottyr. För att tillreda denna rätt erfordras 2—3 små formar med gångjern, stora som apelsiner och försedda med små hål. Hagdahl Kok. 962 (1879). Snöbollar kunna förtäras med äggkräm .. vanilj, chokolad eller kaffe, som hälles omkring de upplagda snöbollarna. 2NF 26: 153 (1917).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om ångkokat skalat vitt äpple som, rullat i strösocker, serverades (tillsammans med andra av samma slag) ss. dessert. Snöbollar. .. Jämnstora hvita äpplen skalas och ångkokas … Då äpplena kallnat rullas de i strösocker och uppläggas pyramidformigt på fat eller glasskål. Ekberg Hvad äta 324 (1899).
Ssgr (i allm. till 1): A (numera bl. tillf.): (2) SNÖBOLL-BLADLUS. [ifrågavarande bladlus hemsöker i sht snöbollsbusken] (†) sannol. om bladlusen Ceruraphis eriophori Wlk. (syn.: viburni Schr., nec Scop.). Dahlbom Insekt. 140 (1837).
-BUSKE, -KASTNING, -LÖVBAGGE, -TRÄD, se C.
B (†): SNÖBOLLE-BUSKE, -TRÄD, se C.
C: (1 c) SNÖBOLLS-AFFÄR. (tillf.) affär (se d. o. 4) enligt snöbollssystemets principer. SvD(A) 1916, nr 19, s. 9.
(1 c) -BREV. [jfr t. schneeballbrief] (numera knappast br.) kedjebrev. 2NF 26: 153 (1917). Östergren (1943).
(2) -BUSKE. (-boll- 18371884. -bolle- 1800. -bolls- 1722 osv.) [jfr t. schneeballstrauch, eng. snowball bush] bot. (den i trädgårdar odlade med vita könlösa (i snöbollsliknande klotrunda blomställningar samlade) blommor blommande) buskväxten Viburnum opulus var. roseum Lin. (förr äv. allmännare, om (individ av) arten Viburnum opulus Lin., olvon); äv. i utvidgad anv., om (individ av) släktet Viburnum Lin., dels i uttr. vanlig snöbollsbuske, om (individ av) ovannämnda varietet, dels i uttr. japansk snöbollsbuske, om Viburnum plicatum Thunb. f. sterile C. Koch; jfr -olvon. Ahlich 187 (1722). I Trägårdar finnes en prydlig förändring häraf (dvs. av olvon), kallad Snöbålle-busken, som får aldrig bär, utan et slags dubbla blommor som sitta i klotform tilsammans. Alm(Sthm) 1800, s. 43. De ytterst i blomställningen hos snöbollsbusken (Viburnum opulus) .. förekommande s. k. gallblommorna. 2NF 3: 753 (1905). Viburnum är ett släkte av större eller mindre buskar, hörande till fam. Caprifoliaceæ. Av dess omkr. 100 arter finnas i Sverige endast V. Opulus, olvon, snöbollsbuske. Kjellin 1165 (1927). Viburnum opulus f. roseum (vanlig) snöbollsbuske. Hylander PrydnV 72 (1948). Viburnum plicatum (tomentosum f. sterile) japansk snöbollsbuske. Därs. Snöbollsbusken .. blommade utanför hans kammarfönster i mitten av juni. Salje DessBröd. 187 (1964).
-CHAMPINJON. bot.
1) svampen Agaricus arvensis Schff. ex Fr. (som har en vit o. torr hatt som före utslåendet påminner om en snöboll), sidenchampinjon. Krok o. Almquist Fl. 2: 182 (1898).
2) [utvidgad anv. av 1] benämning på var o. en av de varandra närstående o. liknande arter (till vilka snöbollschampinjonen (i bet. 1) hör) av svampsläktet Agaricus Lin. ex. Fr. som sammanhålls till en särskild grupp (benämnd snöbollschampinjongruppen); särsk. (äv. i uttr. klubbfotad snöbollschampinjon) om A. silvicola (Vitt.) Sacc.; äv. om (individ av) nämnda grupp. Till hagens svampar hör sådana delikatesser som snöbolls- och ängschampinjonen, blodriskan och arter av vaxskivlingarna. TurÅ 1944, s. 259. Snöbollschampinjon, .. är ett samlingsnamn på flera närstående arter. Alla är vita, mer eller mindre silkesglänsande. SvD 1973, nr 220, s. 12. Rent systematiskt hör snöbollschampinjonerna till Sect. Arvenses Konr. & Maubl. av släktet Agaricus. SAOBArkSakkSvar (1977). Därs. (: klubbfotad snöbollschampinjon).
Ssg (till -champinjon 2; bot.) snöbollschampinjon-grupp(en). SAOBArkSakkSvar (1977).
(1 c) -EFFEKT. effekt (se d. o. 2) som innebär ett oavbrutet ökande l. en ständig stegring (av ngt). SvD 1967, nr 290, s. 11.
-FÄSTNING. (tillf.) snöfästning. SAOB F 2209 (1926).
(1 c) -GESCHÄFT. (tillf.) jfr -affär. SvD(B) 1916, nr 335, s. 11.
(1 c) -HANDEL. (tillf.) om kedjehandel; jfr -affär. SvD(B) 1916, nr 335, s. 11.
-KASTNING. (-boll- c. 1860. -bolls- 1888 osv.) SvLek(GAAkad.) 1: 83 (c. 1860).
-KRIG. krig på lek mellan ngra (särsk. tvenne grupper deltagare) med snöbollar ss. vapen. Norman GossLek. 135 (1878).
-LIK, adj. Cnattingius 95 (1876, 1894; om blomklasar).
-LIKNANDE, p. adj. Varulex. Beklädn. 12 (1945; om bomullsbuskens brustna frukt).
(2) -LÖVBAGGE~020. (-boll- 1837. -bolls- 1917 osv.) [jfr t. schneeballblattkäfer] (numera bl. tillf.) entomol. (den i sht på snöbollsbusken levande) lövbaggen Pyrrhalta viburni Payk., olvonbagge. Dahlbom Insekt. 85 (1837).
(2) -OLVON. (i fackspr., i sht trädg.) växten Viburnus opulus var. roseum Lin., snöbollsbuske. Lyttkens Växtn. 156 (1904).
(1 c) -SYSTEM. [efter t. schneeballsystem] (tillf.) system tillämpat vid snöbollshandel, kedjesystem. PT 1903, nr 151 A, s. 2.
(2) -TRÄ, sbst.1 trä i l. från snöbollsbuske. Kjellin (1927).
-TRÄD, förr äv. -TRÄ, sbst.2 (-boll- 17541870. -bolle- 1751. -bolls- 1722 osv.) [sv. dial. snöbollsträ] (numera företrädesvis i vissa trakter, bygdemålsfärgat) buskväxten Viburnus opulus var. roseum Lin., snöbollsbuske. Ahlich 187 (1722). TurÅ 1914, s. 106.
(1 (d)) -VÄDER. väder (blidväder) lämpat för (kramande av snöbollar o.) snöbollskastning. Engström Lif 29 (1903, 1907).
Avledn.: SNÖBOLLAS, v. dep. [sv. dial. snöbollas] (numera i sht i vissa trakter, vard. l. bygdemålsfärgat) till 1, med plural- l. kollektivbetecknande subj.: kasta snöboll på varandra, leka snöbollskrig; äv. (i denna anv. äv. med singularbetecknande subj.) i uttr. snöbollas med ngn l. ngra, kasta snöboll på l. leka snöbollskrig med ngn resp. ngra l. varandra. Reuter och Synnerberg voro här och vi snöbollades. Topelius Dagb. 1: 52 (1833). En annan gång, när bokdammet kännes för kväfvande, föreslår .. (Runeberg sina inackorderingar) att gå ut på gården och snöbollas med honom! Söderhjelm Runebg 1: 292 (1904). Där ungarna som bäst snöbollas nere i trädgården. Östergren (1943).

 

Spalt S 8416 band 28, 1981

Webbansvarig