| Publicerad 1980 | Lämna synpunkter |
SNYLTGÄST snylt3~gäs2t, förr äv. SNULTGÄST, i bet. 1, 2 a m.//ig., i bet. 2 b, c m. l. r.; best. -en; pl. -er.
1) om person som utan att vara bjuden l. önskad berett sig tillträde till en bjudning o. d. l. besöker l. vistas hos ngn för att få mat resp. mat o. husrum, snyltare (se d. o. 1); jfr SNYLTA, v. 1. Rothovius 1Pred. B 2 b (1623). Snyltegiäst haar altijd skarpan Knijff. Grubb 746 (1665). Snyltegiäst och gammal fisk, giör snart trögan Bondans disk. Därs. jfr Holm Ordspr. 302 (1964). Een part snultegäster och talrickeslickare .. (stanna länge) hooss godt folck. VDAkt. 1678, nr 284. Fältet (där akademiens majfest firades) visade ett rörligt, lifligt perspectiv af öfver 300:de personer, de nyfikne åskådarne och de åt dryckesbordet blängande snyltgästerne oberäknade. Topelius Dagb. 1: 224 (1834). Redan vid tjugo år kom .. (Martialis) till Rom, där han en mansålder drog sig fram som en betryckt klient och ”snyltgäst” hos rikt och förnämt folk. Montelin VLittH 2: 99 (1931).
2) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv.
a) om person som snyltar sig till fördelar (se SNYLTA, v. 1 c) l. likt en snyltgäst l. ss. inkräktare smusslar sig in ngnstädes l. gör sig delaktig i ngt l. som parasiterar på andra o. d. (jfr SNYLTA, v. 1 b); parasit. I varje främmande ser .. (den girige) en tjuf, och i sig sjelf en snyltegäst, som närer sig på hans bättre jags, hans mammons bekostnad. Rademine Knigge 1: 128 (1804). Den hofadliga embetsskaran (har blivit nämnd under en debatt) … Det är för .. dessa snyltgäster, som nationens stora intressen sättas tillbaka. Liljecrona RiksdKul. 106 (1840). Din (dvs. N. H. Pinellos) tro på konstens makter ej föröddes. / Vid sitt ditt minne hon ock derför fäster, / Och ej hon låter glömskans makt det döda, / Som denna hops af lifvets snyltegäster, / Hvars enda konst sig röjt i smaklig föda. Cygnæus 9: 207 (1864). Antell tyckte inte om snyltgäster på sin förmögenhet. Vallgren ABCBok 57 (1917). (Jag) stannade nere vid dörren (på pilgrimerna tågade in i kyrkan i Lourdes). Jag hörde ju ej dit; jag var en snyltgäst bland alla dessa fromma, bedjande människor. Lagergren Minn. 3: 74 (1924).
b) snyltande (se SNYLTA, v. 2) djur l. växt; parasit. VetAH 1812, s. 126 (om insekter). Såsom det framgår af föregående korta redogörelse, är misteln en parasit eller snyltgäst på åtskilliga träd. SvSlöjdFT 1906, 4: 3. Melectinerna sakna samlingshår och lefva som snyltgäster hos andra solitära bin. 2NF 18: 37 (1912). Till sitt levnadssätt liknar den bruna gladan sin röda släkting. Men den är måhända än mera snyltgäst än den sistnämnda, i det att den gärna söker avfall kring samhällen o. s. v. FoFl. 1924, s. 202. (En ungfågel av hussvala) fanns i ett bo med nästan flygfärdiga ungar. Den lät tydligen mata sig där. Om den också deltog i matningen av ungarna eller blott var en snyltgäst, är en öppen fråga. Därs. 1940, s. 66.
c) om ngt sakligt som liknas vid person l. djur som är snyltgäst (se (1 o.) a, b) l. parasit; inkräktare; parasit. Hoppet är en smickrare, / En snyltgäst som will hålla döden undan / Då denne mildt will lossa lifwets band / Som hoppet dröjer med i sista stunden. Hagberg Shaksp. 3: 43 (1848). Tidigare bedrevs trädgårdsodling huvudsakligen som binäring till egentligt landtbruk eller kanske rättare som en mindre väl sedd snyltgäst vid herrgårdarnas landthushållning, för ägarens ofta dyrt betalade nöje och behag. LAHT 1914, s. 171. De många fakta han mödosamt hade samlat ihop (för att skriva en geografisk uppslagsbok), gjorde honom galen. Först hade han betraktat dem som rikedomar .. Sedan hade de blivit inkräktare på hans tid och pengar, snyltgäster, hotande termiter som förtärde hans ägodelar. Wästberg Kung. 406 (1955).
-POESI. (tillf.) eg.: poesi skriven av snyltgäst (som tack för maten); anträffat bl. om den latinske skalden Martialis’ diktning. Schück VLittH 1: 576 (1900).
SNYLTGÄSTERI1004, n. (snylt- 1804 osv. snylte- 1681) [jfr snyltgästa] (numera bl. mera tillf.) till 1: handlingen att vara snyltgäst l. snyltgäster l. förhållandet att det finns snyltgäster. Verelius 39 (1681). (Sv.) Snyltgästeri .. (t.) Schmarotzerei. Heinrich (1814).
Spalt S 8267 band 28, 1980