Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNAPPHANE snap3~ha2ne, förr äv. SNAPPHAN, om person m.//ig., om djur m. l. r., om sak r. l. m.; best. -en; pl. -ar (OxBr. 8: 464 (1645) osv.) ((†) -er G1R 28: 469 (1558), KKD 3: 192 (1711); -or Posten 1768, s. 287).
Ordformer
(snap- 15271792. snapp- 1657 osv. -haan 1701. -han 17121764. -hanar, pl. 1645 osv. -hane 1527 osv. -haner, pl. 15581711. -hann- i avledn. 1677 (: Snapphannerij). -hanor, pl. 1768)
Etymologi
[fsv. snaphanar, pl. (HSH 1: 7), sv. dial. snapphane, person som gärna rycker ngt till sig, friskytt; liksom d. snaphan(e), friskytt, rövare, snapphanegevär, sannol. ytterst av mlt. snaphane, (beriden) stråtrövare (lt. snapphaan, rövare), motsvarande mht. snaphan, beriden stråtrövare (t. schnapphahn, (beriden) stråtrövare, kvinnoförförare, flintbössa), varav nl. snaphaan, fribytare, flintbössa (varav sannol. eng. snapha(u)nce, rövare, (hane på) flintlås, flintbössa) o. fr. chenapan, bandit, av SNAPPA, v., o. HANE, sbst.1; pl.-formen -hanor återgår möjl., för så vitt den icke är felaktig för -hanar, på en icke anträffad form -hana (med l.) uppfattad ss. havande genus f. — Jfr SNAPPING]
I. personbetecknande o. i anv. som ansluter sig härtill.
1) motsv. SNAPPA, v. I 1, o. HANE, sbst.1 1 c: person som snappar åt sig (ur andras fickor) l. stjäl, (fick)tjuv; äv.: maroderande soldat, marodör; äv. (o. numera bl. dels: (stråt)rövare l. bandit, dels (o. företrädesvis, i sht i a) om väpnad person (i sht (irreguljär) soldat) som (tillsammans med andra personer av samma slag) gm plötsliga överfall l. räder från gömställen (i sht i skogs- l. bergstrakter) vållar l. söker vålla fiende (i sht fientlig ockupationsmakt) förluster l. avbräck o. d., friskytt (se d. o. 1), partigängare (se d. o. 1), partisan (se PARTISAN, sbst.2 2), gerillasoldat. G1R 28: 469 (1558). Een hoop landfolck, som man här (dvs. utanför Brünn) snaphanar kallar, och sigh nu här och ther i bergen till någre tusend låta finna, hvilke .. haffve vijst (fienden) alle geenstijgar. OxBr. 8: 464 (1645). Medan the ännu talade, brachte böndren en .. Böcksägs-tiuf … Gelanor sade här vppå, han hade allenast ment, at vti store Städer sådane Snaphaner funnes. Weise 171 (1697). På Pyreneiska bergen äro alla pasz med Spanska Skogs-Soldater eller Snapphanar besatte, them the Miqueletz kalla. I frijdstider beledsaga the the resande för en drickspenning, och i krigstider giöra the fienden stor afbräck. Lenæus Hübner 42 (1726). Snapphane .. (dvs.) Partigängare i krig, som olofligtvis går ut på byte. Dalin (1854). (Sv.) Snapphane, .. (eng.) lurcher, snapper [up], lifter. Björkman (1889). Det var .. knappast tillrådligt .. att efter mörkrets inbrott ge sig ut i Addis Abebas omgivningar, som .. vimlade av snapphanar. DN(A) 1941, nr 51, s. 26. — särsk. a) om väpnad person (i sht medlem av var o. en av de i Skåneland förekommande talrika friskaror) som under de svensk-danska krigen 1644—1679 bekämpade svenskarna med gerillakrigföring, sabotage o. d. RP 17: 27 (1657; om förh. i Hall.). Sjelfva landet Bleking är .. så .. med berg, skogar och farliga vägar uppfylldt att en armé, för Snapphanar, vägarnes igenhuggande och andra hinder, näppeligen landvägen dit gå kan. HSH 6: 151 (1658). Den, som lefvande eller död utlemnade en snapphane, skulle erhålla hela hans egendom i fast och löst samt 10 d:r silfvermynt. Mankell Fältsl. 756 (1859). Det berättas ofta en sägen, när man första gång ser Stenshuvud, om den siste snapphanen, som i sin förtvivlan red ut på stenhjässan .. och störtade sig med hästen utför branten i saltan våg. SvNat. 1928, s. 77. Genom den upprensningsaktion som företogs under Johan Gyllenstiernas ledning genom Blekinge och norra Skåne i början av 1677 skildes den hemmasittande befolkningen effektivt från snapphanarna, som blivit ett oroselement för alla parter. (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 661 (1962). b) (†) i utvidgad anv., om (av främmande makt l. fiende besoldad) kunskapare (se d. o. 1) l. spion. G1R 13: 274 (1541).
2) (numera i sht i vissa trakter l. i vitter stil) oeg. l. bildl., om ngn l. ngt som har viss(a) relation(er) till l. som i ett l. annat avseende liknar l. erinrar om en snapphane l. snapphanar (i bet. 1, i sht 1 a); särsk. dels (ofta skämts.) om person som är besläktad med snapphane l. snapphanar l. som härstammar från l. bor i snapphanebygd, dels (jfr 1 b o. SNAPPA, v. I 1 g) om person som snappar upp hemligheter l. spionerar; förr äv. dels ss. nedsättande benämning på l. okvädinsord till person, dels om snabbseglande (mindre) fartyg. G1R 19: 177 (1548; om fartyg). Och skäller jag fritt .. H:r Odder (som sades ha varit emot Sv. under kriget 1676) för tjuf, snapphane och mördare. Cavallin Herdam. 5: 344 (cit. fr. 1702). Rolf .. (till pigan, när han ser sin nattrock på en okänd man:) Jag säger, svara mig slyna! Hur har denna snapphane fått mina kläder? CIHallman SSkr. 264 (1778). Fjelner SkMannLd 21 (1935; om person född i Göinge). Ditt arbete (som privatdetektiv) är avslutat och du ska respektera min vilja. Jag vill inte ha några snapphanar i skogen. Fagerberg VitmålHj. 177 (1966). — särsk. (†)
a) om man som rövar bort l. enleverar kvinna; äv. om (hänsynslös) kvinno- l. flickjägare. Skal det vara Sultans nya kungörelse, angående en flicka, som rymt utur Seraillen i natt med en snapphane! Envallsson OförtMöt. 60 (1786). Gubben älskade .. sin vackra, lättfotade Dotter. Han hade ofta hört henne i farstun, i samtal med Snapphanar. Zedritz TurkMus. 138 (1835).
b) om rovgirig person l. rovgirigt djur, marodör (se d. o. slutet). Testudo eller sköldpadda räknas til det slägtet, som naturen lemnat frihet, at så wäl få gästa i hafwet, som på landet, fast hon på båda ställen är utsatt för snapphanar. GbgMag. 1760, s. 274 (i handl. fr. 1753). (Sv.) Snapphane .. (lat.) milvus, -ius. Lindfors (1824).
II. (numera bl. om ä. förh.) motsv. SNAPPA, v. II, o. HANE, sbst.1 6, om hane till snapplås (se d. o. 1); numera nästan bl. ss. förled i ssgr; förr äv. i utvidgad anv., om bössa l. gevär med sådan hane, snapplåsbössa l. -gevär. (Sv.) Snaphan. (Eng.) .. snaphaunse (dvs. fr.) .. arquebuse a fusil. Spegel 454 (1712). Snapphane (dvs.) .. Flinthake på en bösza. Schultze Ordb. 4640 (c. 1755).
Ssgr (i allm. till I 1 a): A (†): SNAPPHAN-LÅS, se C.
B (†): SNAPPHANA-BÖSSA, se C.
C: SNAPPHANE-BAND. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr band, sbst.2 a. 2SkånS 6: 18 (1877).
-BLOD. jfr blod 5. Fjelner TypStämn. 88 (1925).
-BYGD. bygd (se d. o. I 2) som på 1600-talet utgjorde ett speciellt tillhåll för snapphanar (i sht om sådan bygd i norra Skånes o. Blekinges skogstrakter). Dahlberg Dagb. 213 (1678; uppl. 1912).
(II) -BÖSSA. (-hana- 1868. -hane- 1916 osv.) (förr) bössa med snapphanelås, snapplåsbössa; numera nästan bl. med anslutning till snapphane I 1 a, om snapplåsbössa (l. (allmännare) bössa) som ägts l. använts av (l. på annat sätt står i samband med) en snapphane l. snapphanar; jfr -gevär, -rör. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 233 (1868). Snapphanebössa är en äldre (romantisk) synonym för snapplåsbössa. SAOBArkSakkSvar (1976).
-DÅD. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr dåd 3. SvH 6: 83 (1903).
-EK. ek (se ek, sbst.1 1) vari snapphane l. snapphanar (enligt traditionen) hängdes (hängts) l. brukade gömma sig; jfr -bok. Fryxell Ber. 15: 189 (1848).
-FEJD. (numera bl. i skildring av ä. förh.) fejd med snapphanar inblandade; numera företrädesvis (i sg. l. pl. best.) pregnantare o. sammanfattande, om de (tidvis mycket svåra) strider som under perioden 1676—1679 utkämpades mellan svenska trupper o. snapphanarna i norra Skåne; förr äv. bildl., om (i publikationer förd) oärlig l. ”smutsig” strid l. kampanj (mot ngn l. ngt); jfr -krig. Schönberg Bref 3: 319 (1778; i sg., om ä. förh.). Beskow (1825) i 3SAH XXXIX. 2: 124 (bildl.). SvFolket 1: 188 (1938; i pl. best., om förh. i Skåne 1674—79). HT 1952, s. 175 (i sg. best., om förh. i Skåne 1676—79).
-FÖRBAND. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr förband 3 a. SvFlH 1: 426 (1942).
(II) -GEVÄR. (förr) jfr -bössa. Karlin KultM 20 (1888).
-HISTORIA. särsk.: historia (se d. o. II 5, 6) om en snapphane l. snapphanar. Lagerbring Skr. 15 (c. 1764).
-HOP. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr hop, sbst.3 I 2 d. HTSkån. 1: 207 (1658).
-HÖVDING. (numera bl. i skildring av ä. förh.). om anförare av ett snapphaneband. Lundkvist Snapph. 178 (1968).
-KAPTEN. (numera bl. i skildring av ä. förh.) anförare (med kaptens grad) för (av danskarna organiserat) snapphaneförband. jfr kapten 1 b, 5 a. Svedenfors Gränsb. 1: 97 (i handl. fr. 1678).
(I 1) -KRIG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) gerillakrig; nästan bl. till I 1 a, om den sorts gerillakrig som av snapphanar fördes mot de svenska trupperna i samband med de svensk-danska krigen 1644—1679; särsk. (i sg. l. pl. best.) i pregnant anv., ss. benämning på de (tidvis mycket svåra) strider av denna art som utkämpades i norra Skåne under perioden 1676—1679, snapphanefejden. Fryxell Ber. 15: 187 (1848; om förh. i Skåne 1678). Afzelius Sag. IX. 1: 97 (1859; om förh. under svensk-polska kriget 1655—1660). Bönderna i norra Skåne slöto sig (år 1676) samman i smärre skaror och började att mot svenskarne föra ett vildt småkrig, som blifvit kalladt snapphanekriget. Höjer LbSvH 111 (1885).
(II) -LÅS. (snapphan- 1875. snapphane- 1792 osv.) [jfr d. snaphanelås, t. schnapphahnschloss] (förr) på handeldvapen: lås (se d. o. 2 a) med snapplåshane, snapplås (se d. o. 1). SP 1792, nr 42, s. 4.
-PENNINGAR, pl. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om straffavgift som socken ålades att betala för varje inom dess område begånget snapphanedåd. BoupptSthm 1688, s. 664 b (efter drabants änka).
-RANNSAKNING~020. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr rannsakning 3. Svedenfors Gränsb. 1: 86 (1949).
(II) -RÖR. [jfr t. schnapphahnrohr] (förr) jfr -bössa o. rör, sbst.3 4. Alm Eldhandv. 1: 161 (1933).
-RÖRELSE. (numera bl. i skildring av ä. förh., i sht hist.) jfr rörelse 6 d γ, 8. SvH 5: 586 (1906).
(I 1) -SKARA. skara av partisaner (se partisan, sbst.2 2) l. gerillasoldater; nästan bl. (i skildring av ä. förh.) till I 1 a. TurÅ 1937, s. 324. Snapphaneskarorna kring Addis Abeba. DN(A) 1941, nr 51, s. 26.
-SOCKEN. jfr -bygd. TurÅ 1959, s. 212 (i Skåne o. Blek.).
-TID(EN). om snapphanekrigens tid (i sht tidsperioden 1676—1679). SAOL (1900).
-TILLHÅLL~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.). Mankell Fältsl. 756 (1859).
-ÄTTLING. TurÅ 1959, s. 219.
-ÖVERFALL~102, äv. ~200. (numera bl. i skildring av ä. förh.). Svedenfors Gränsb. 1: 91 (1949).
Avledn.: SNAPPHANERI1004, n. [jfr d. snaphaneri] till I 1 a, om den av snapphanarna i Skåneland under tidsperioden 1644—1679 utövade partisanverksamheten l. gerillakrigföringen. Schmedeman Just. 689 (1677). LD 1959, nr 244, s. 4.

 

Spalt S 7959 band 28, 1980

Webbansvarig