Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNAGG snag4, sbst.3, r. l. m.; anträffat bl. i sg. best. -en.
Etymologi
[jfr sv. dial. (Smål.) snagg, rutin, fallenhet, kläm, fart, gott bett (hos egg); möjl. samhörigt med SNAGG-]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om ngns framåtanda l. gry (se GRY, sbst.1 3 slutet) l. vakenhet l. läraktighet; i uttr. ha snaggen (ut)i sig, vara framåt l. på alerten l. vaken l. läraktig. Jag har redan lärt mig åtskilliga små nödwändiga handgrepp wid wägning och mätning, och jag har fått beröm av Patronen för min läraktighet, som på hans språk heter, att ha snaggen uti sig. CarlscrVBl. 1828, nr 52 s. 2.

 

Spalt S 7947 band 28, 1980

Webbansvarig