Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SMÄTTJON, sbst.
Ordformer
(smetion 1757. smätjon (-æ-, -ion) 1734—1884)
Etymologi
[eg. pl. best. av sv. dial. smättja, smällglim, sidoform till smäcka (i pl.: smällglim), etymologiskt identiskt med SMÄCKA, sbst.; växtens blomfoder brister med en smäll, om man trycker på det (jfr med avs. på benämningen SMÄCK-BLOMSTER, SMÄLLA, sbst.2, o. SMÄLL-GLIM)]
(†) växten Silene vulgaris (Moench) Garcke, smällglim. Wid Rättwik wuxo röda winbär, wid capellet Rubus vulgaris, fallbär .. Chærophyllum sylvestre, hundkummil, Behen, smätion (osv.). Linné Dal. 18 (1734). Schagerström BärFruktn. 1 (1884).

 

Spalt S 7853 band 28, 1980

Webbansvarig