Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMÄLT, sbst.2, r.? l. m.? l. n.?
Etymologi
[fsv. smält; jfr d. smelt (best. -en l. -et), fvn. smelt, n.; av mlt. smelt l. (på 1800-talet) efterbildning av t. schmelz, m., till smelten resp. schmelzen (se SMÄLTA, v.1). — Jfr SMELTS-, SMÄLTA, sbst.2]
(†) emalj; äv. = SMÄLT-GLAS 3; ss. ssgsförled äv. om koboltglas. Synnerberg Tillägg (1815).
Ssgr (†; jfr smälta, v.1 ssgr): A: SMÄLT-ARBETARE, sbst.1 (sbst.2 se smälta, v.1 ssgr). [jfr t. schmelzarbeiter] emaljör. Nordforss (1805). —
-BLÅ, n. [jfr d. smeltsblåt, t. schmelzblau] koboltblått (se d. o. 1); jfr smalt-blå, sbst. TullbSthm 17/5 1582. —
-KNIV, sbst.1 (sbst.2 se smälta, sbst.1 ssgr). om ett slags vid emaljarbete använt knivliknande verktyg (spatel l. dyl.). Schulthess (1885). Björkman (1889).
B (†): SMÄLTE-STEN. med emalj inlagd l. överdragen prydnadssten. Grim köpte ett silfverbälte med smältestenar åt Tora. Lönnberg Ragnf. 96 (1873).

 

Spalt S 7808 band 28, 1979

Webbansvarig