Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMOROTSER l. SMOROTS, m.//ig.
Ordformer
(schmarots- i ssg 1786 (: Schmarots-plantorne). schmarotzer 1739. smorotz 1629—1635. smorotzer 1643—1682)
Etymologi
[liksom ä. d. smorotser av t. schmarotzer, i. ä. t. äv. schmorotzer; avledn. av schmarotzen (se SMOROTSA)]
(†) = SMOROTSARE. Then som gerna snokar effter ens annars Disk, honom holler man för en Smorotz. Schroderus Hoflefw. 143 (1629). Smorotzer achtar flijtigt på andras mååltijdh. Grubb 746 (1665). Mont-Louis FrSpr. 276 (1739).
Ssg (†): SMOROTS-PLANTA. [av t. schmarotzerpflanze] parasitväxt. Oldendorp 1: 189 (1786).

 

Spalt S 7610 band 28, 1979

Webbansvarig