Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMEKNING sme3kniŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(förr äv. -ee-)
Etymologi
[fsv. smekning; vbalsbst. till SMEKA, v.]
handlingen l. verksamheten att smeka, smekande.
1) motsv. SMEKA, v. 1; äv. konkret(are), särsk. om enskild smekande strykning med handen l. fingrarna över ngn l. ngt; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr 2, 3), särsk. om ngts (särsk. vinds) berörande av ngn l. ngt på ett mjukt l. lent l. milt sätt. Linc. Eee 5 b (1640). Kanske lika ofta som .. (lyckans) hulda smekningar väcka förmätenhet eller fruktan, manar .. (olyckans) sårande grymhet till försakelse eller hopp. Valerius 2: 266 (1840). Hennes trötta händer foro nu med en förnöjsam smekning över den breda mellanspetsen (på lakanet). Carlsson 4711 15 (1921). Det går liksom en ilning / genom dina lemmar. / .. Är det aningen om frost / i vindens sista smekning / innan kvällen? Söderholm Röst. 42 (1923). Ett slags ömsesidig smekning (mellan hägerhannen o. honan) tar sin början. Rosenius SvFågl. 4: 49 (1931). (Priorinnan) berättade att .. (demonen) ”ville driva kärlekshandel med mig, att han eggade mig med närgångna smekningar ..” Johnson DrömRosEld 121 (1949). — särsk. i jämförelse l. mer l. mindre bildl., i vissa anv.
a) i jämförelse för att beteckna att ngt vidrör ngn l. påverkar ngns sinnen o. d. på ett (om en smekning erinrande) lent l. milt l. ljuvt l. behagligt l. njutningsfullt sätt. Hvarje ord föll som en smekning öfver hennes kind. Lundegård Prins. 235 (1889). Sådana där tjocka silkesstrumpor, som kännas som en smekning. Krusenstjerna TonyVäx. 319 (1922). Själva hans (dvs. den äldre kamratens) väsen verkade på mig som en smekning. Hellström Malmros 127 (1931). När .. (den bastanta maten) lättade i maggropen och sakta slammade ner i tarmen förnam de det som smekningar. Aronson FjärdeVäg. 69 (1950).
b) [sannol. utvidgad anv. av a] (i sht handel., i sht i reklamspråk) oeg. l. bildl., om skos l. klädesplaggs med behagliga känslor förbundna smidiga anpassning till l. sittande på fot resp. kropp(sdel). (Skon) Magli en njutning för ögat, en smekning på foten, en mästerlig tillverkning. SDS 1974, nr 113, s. 35 (i annons).
c) (i sht i vitter stil, ironiskt l. skämtsamt) om dunk l. slag (jfr d) som utdelas vid utbrott av dåligt lynne l. vid slagsmål o. d. Icke ens korpral Durks breda rygg fanns .. till hands att mottaga alla smekningar af majorens vresiga lynne. Topelius Vint. I. 1: 52 (1863, 1880). Det (var) troligen blott .. konungens närvaro, som hindrade bussarna att rappa om hvarandra med gevärskolfvar och sabelklingor, såsom sed är i Österbotten, när vänner gnabbas vid gästabud, — ehuru de ömsesidiga smekningarne vanligen ske med gärdsgårdsstörar. Dens. Fält. 4: 611 (1864).
d) [eg. specialanv. av c] (tillf., mer l. mindre skämtsamt) sport. motsv. SMEKA, v. 1 e, om löst l. lätt slag (utan (större) effekt) som utdelas av boxare. Båda boxarna sackade av farten och hämtade lika många poäng medelst en del ofarliga smekningar. SvD(B) 1929, nr 54, s. 16.
2) i vissa överförda l. mer l. mindre bildl. anv. av 1 (jfr 3), motsv. SMEKA, v. 2; särsk. (i vitter stil) motsv. SMEKA, v. 2 a, om (åtgärd o. d. som innebär) omhuldande l. rosande l. uppmuntrande l. uppeggande (av ngt hos ngn). Silkesvantarna äro .. (om man vill värja landet mot farliga inre fiender) icke .. den lämpliga beklädnaden och smekningar af massans lidelser nätt upp det skadligaste af allt. VL 1907, nr 226 A, s. 4.
3) [eg. bildl. anv. av 1] motsv. SMEKA, v. 3: insmickrande l. lismeri; hyckleri; äv. konkretare: insmickrande ord, smicker; utom i ssgn ORD-SMEKNING numera knappast br. (Sv.) smekning .. (t.) die Liebkosung, die Schmeicheley. Lind (1738); möjl. till 1. (Sv.) Smekning .. (fr.) cajolerie. Dähnert (1784). Dalin (1854).
Ssgr: (2) SMEKNINGS-LJUD. (numera föga br.) = smek-ljud. Bäckström Frey 18 (1876; kvinnorösts).
(2) -ORD. [fsv. smekninga ordh, smickrande ord] (numera föga br.) om ord varmed ngn tilltalas på ett milt l. blitt l. kärleksfullt l. ömt l. sinnligt sätt, smekord (se d. o. 1). Palmblad Nov. 3: 110 (1841).
(1) -ÅTRÅDD~02 l. ~20. (i sht i vitter stil, tillf.) åtrådd att smekas (av ngn l. ngt). Det blonda håret skimrade guldvågigt .. och var liksom till för att vara smekningsåtrått av mjuka kvinnohänder. Hammenhög Torken 183 (1951).

 

Spalt S 7499 band 28, 1979

Webbansvarig