Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMEKLIG l. SMEKELIG l. SMECKELIG, adj.; adv. -A (Nicander SalOrdspr. 16 (1760)) l. -EN (KKD 2: 235 (1718)) l. -T (Broms Vitt. 381 (1717)).
Ordformer
(smeckel- 1617. smeekl- 1526. smekel- 1525c. 1755. smekl- 16651760)
Etymologi
[fsv. smekliker; jfr mlt. smēkelīk; till (stammen i) SMEK, sbst.1, l. SMEKA, v., sannol. äv. delvis till SMICKLA]
(†) motsv. SMEK, sbst.1 3, SMEKA, v. 3, om person: som talar söta ord (för att därmed vinna fördel o. d.), (in)smickrande l. inställsam l. lismande l. fjäskande; äv. i överförd anv., om ord l. tal o. d.: full av (överdrivet l. falskt) beröm, fager (se d. o. 2 b slutet) l. hycklande l. falsk; äv. ss. adv.: på ett insmickrande l. inställsamt l. fjäskande l. (lismande) bedrägligt sätt; jfr SMEKEN. (Sören Norby) lat .. oss med eth smekeligit tal forstaa at han gerna hade warith wthij en wenlighen handil med oss. G1R 2: 98 (1525). Smekelige Capitels consorter, .. applaudenter, jabröder. AAAngermannus FörsprKyrkiost. A 8 b (1587). Medh smekelige ord lät .. (konung Magnus Eriksson) locka sigh ifrån Skåne, Halland och Bleking, vtaff K. Waldamar j Danmarch. L. Paulinus Gothus MonTurb. 71 (1629). När wij satte oss till bordz kom Mons. Syltman .. sättjandes sig hoos mig och effter sin wana mig smekeligen tilltalandes. Allewenhaupt (1718) i KKD 2: 235. Retten bör .. hafwa framgång; at thet ransakes och dömes efter lag och billighet; icke efter egen wilja; icke efter Favoriters smekliga förestälningar. Sahlstedt Hoffart. 15 (1720). (Hon) förhärdade platt sit lynne, och smekliga sade: (osv.). Nicander SalOrdspr. 16 (1760).

 

Spalt S 7499 band 28, 1979

Webbansvarig