Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMALE sma3le2, sbst.1, r. l. m. (Moberg osv.) l. n. (VDAkt. osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar resp. = (VDAkt. osv.).
Etymologi
[fsv. smali, sv. dial. smale, m. l. n.; jfr fvn. smali, m., boskap, småboskap (nor. dial. smale), nyisl. smali, boskap, fårvaktare m. m.; substantivering av SMAL, adj.; jfr äv. fht. smalenōz, småfä, smalez fehu, småfä, mlt. smalrint, kviga]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) får; äv. koll.: småboskap (får o. getter). At dher intet mehr födas kan till Booskap ähn Siw el(le)r Åtta nööt, Een häst, och Några Styken Smahle. VDAkt. 1689, nr 1089 (1688). Det var icke lätt att stjäla får .. i denna (osäkra o. oroliga) tid (under drottning Kristinas regering), när bönderna noga vaktade sin smale i markerna. Moberg Rid 207 (1941).
Ssgr (äv. att hänföra till smala, sbst.1; numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): A: SMAL-LÅR. lår (på l.) från får l. get; jfr smale-bog. Crælius TunaL 409 (1774; från Smål.).
B: SMALA-HUS. fähus för får o. getter. VDAkt. 1662, nr 92. —
-KREATUR. om får l. get; särsk. i pl., om får o. getter. VDAkt. 1685, nr 44. —
-KÖTT. kött från får l. get. ÖstraHdDomb. 1: 28 (1602).
C: SMALE-BOG. [sv. dial. smalabog (Spegel 450 (1712; från Smål.))] bog (på l.) från får l. get; jfr smal-lår. VDAkt. 1768, nr 98.

 

Spalt S 7454 band 28, 1979

Webbansvarig