Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SLÖR slö4r l. slœ4r, sbst.1, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -ar.
Ordformer
(schlör 1861. slör 1796 osv.)
Etymologi
[sv. dial. slör; jfr dan. o. nor. slør, nor. dial. slør; till SLÖRA, v.1]
sjöt.
1) verksamheten att segla för en slör (i bet. 2), slörande; äv. konkret, om tidsperiod l. sträcka under resp. på vilken segling för en slör utföres; äv. oeg. l. bildl. Det (försprång), som hon vunnit under slören, icke blott behöll hon under hela seglingen utan ökade alltmera afståndet mellan sig och medtäflarna. VFl. 1912, s. 154. I lätt vind gjorde .. (klipperskeppen) underverk såväl på kryss som på slör. Hornborg Segelsjöf. 404 (1923). En solig dag med en frisk bris och vita ulltappar på slör i den sommarblå etern — såg han Maureen för första gången. Hellström Kärlek 95 (1942). Det (var omotiverat) av honom att hojta på oss när vi seglade om honom i lovart på första slören. DN(A) 1964, nr 171, s. 12. Rydholm (1967). särsk.
a) (numera bl. tillf.) i det bildl. uttr. komma upp på en slör, om teateruppsättning o. d.: gå bra. Dahlgren Lyr. 89 (i handl. fr. 1875).
b) [jfr motsv. anv. i sv. dial.] (numera knappast br.) i det bildl. uttr. vara på (en) slör, vara (lätt) berusad. Schulthess (1885). Cannelin (1939: vara på slör).
2) vind från punkt ngnstädes mellan tvärs o. rakt akterut, öppen vind; numera företrädesvis om låringsvind; äv. i sådana uttr. som full l. halv slör, mer resp. mindre akterlig (gynnsam) sådan vind; särsk. i uttr. (segla l. o. d.) för en (l. full l. halv) slör, äv. för slör, i sht förr äv. för (en) slör hän. Tilsättes Öfver-Ledsegel fördevind eller för en slör, fastsättes (osv.). Pihlström SkeppAflöpn. 1: 245 (1796). ”Stick ut skot, gossar, vinden drar sig till förlig”, ropade gubben .. . ”Det är vår lycka”, .. (sade sonen,) ”jag har alltid tyckt att vår jakt går bäst för slörhän”. Runeberg 4: 177 (1833). Kursen var sydlig och fregatten låg .. med bagbords halsar för en slör hän, med en fart, som .. ofta uppgick till tio mil. Gosselman SAmer. 72 (1842). SDS 1896, nr 549, s. 2 (: för half ”slör”). Vinden, som .. varit rent sydlig, hade .. kantrat om till rent vestlig, så att vi (dvs. skridskoseglare mellan Lindö o. Ytterholmen i Mälaren) under hela sistnämda vägen hade full slör. TIdr. 1896, s. 79. De gingo för slör med saxade segel. PT 1904, nr 161 A, s. 3. Rönnerdahl styr genom stim av delfiner / kurs på Palermo i susande slör. Taube Svärmerier 69 (1946). särsk. bildl., i uttr. låta ngt gå för en slör, låta ngt gå vind för våg. Tager man icke här (i Sv.) i tid sitt förnuft till fånga, utan låter allt gå för en slör .. så skall man .. medverka till unionens slutliga sprängning. Fädernesl. 1898, nr 13, s. 2.
Ssgr: se slöra, v.1 ssgr.

 

Spalt S 7397 band 28, 1979

Webbansvarig