Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLEJDE, n.
Etymologi
[sv. dial. -släjde i vävsläjde, n., slagbom; sannol. till SLEJDA, v.2]
(†) om ett vid upprättstående vävstol använt svärdliknande redskap för fastslående av inslaget; jfr SKED, sbst.1 2, o. SLEJEL, SLÄJA. I grottan hon (dvs. Kalypso) söng med tjusande stämma, / medan hon vof på en kostelig väf med gyllene slejde. Johansson HomOd. 5: 62 (1844; uppl. 1870: väfstaf).

 

Spalt S 6502 band 27, 1977

Webbansvarig