| Publicerad 1976 | Lämna synpunkter |
SKÖRD ʃœ4rd, adj.; n. skört.
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) färdig l. mogen att skördas; (tillräckligt torr för att vara) möjlig att skära, särsk. i det opersonliga uttr. det är skört, (säden är så torr att) det går att skära. (I Stöde i Medelpad) begyns icke (skörden) förr än det är skjördt, som de säga, det är kl. 9 eller 10. NorrlS 1—6: 47 (c. 1770).
Spalt S 6186 band 27, 1976