| Publicerad 1975 | Lämna synpunkter |
SKÄRSLA, v.1, l. SKÄRLA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE (VDBötB, Carlquist); -ARE (VDBötB).
(†) ss. beteckning för att ngn utför signeri (med såll o. sax) för att gm gudsdom ta reda på vem som stulit ngt; särsk. i uttr. skärsla efter ngt. Hanses i Åby i Berga sochn en skärlares bhön then han i skärdzlande öf(va)r, 1633, af honom sielf in capitulo reciterat. VDBötB 1633, s. 89. I Småland siärlas ock samt puncteras efter det som bortstulit är. SkrGAAkad. 15: 89 (c. 1733). Carlquist Herdam. 7: 44 (i handl. fr. 1739).
Spalt S 6044 band 27, 1975