Publicerad 1975   Lämna synpunkter
SKÄRSKÅDA ʃä3r~skå2da l. ʃæ3r~, v. -ade (3SthmTb. 5: 48 (1603: skärskodatt, p. pf.) osv.) ((†) pr. sg. akt. -er VetAH 1750, s. 169; pr. sg. pass. -es Triewald Lärespån 52 (1710)). vbalsbst. -AN (RA II. 2: 297 (1617) osv.), -ANDE (Gustaf II Adolf 24 (c. 1620) osv.), -ELSE (se avledn.), -NING (L. Paulinus Gothus Arch. 184 (1630) osv.); -ARE (se avledn.).
Ordformer
(sker- (skie-) 15951671. skär- (schiä-, skiä-, skjä-, skää-) 1603 osv. skärd- c. 1630 (: oskärdskådat). — Se för övr. skåda)
Etymologi
[fsv. skärskodha; ombildning av SKÄRSKOTTA (se SKÄRSKJUTA) med anslutning av senare leden till SKÅDA; se TJohannisson i Folklorist. 169 ff (1960). — Jfr SKÄRSKÅDA, sbst.]
1) (†) för vittnen förete l. kungöra (brott l. gärning); äv.: taga (ngn) till vittne; jfr SKÄRSKJUTA 1. (Sv.) Skärskåda, (lat.) antestari, testem appellare, advocare. Ihre (1769). Hallfred Torbrandsson .. åberopade .. två vittnen på, att Grim Svertingsson vore sannskyldig till gerningen, och åter andra två, att den var skärskådad på samma dag och samma dygn, som vederborde och lag stadgade. Lönnberg Ragnf. 134 (1873).
2) (arkaiserande, tillf.) i uttr. skärskåda ngn på bar gärning, (med vittne l. vittnen) taga ngn på bar gärning. Då denne skogsman (dvs. en förlupen bonde som påstods ha försökt mörda sin förre husbonde) nu var sedd och skärskådad på bar gärning, överantvardade hans herre och husbonde honom åt Uppvidinge härads ting. Moberg Rid 307 (1941).
3) [sannol. urspr. i bet. a; av modern språkkänsla uppfattat ss. oeg. l. bildl. anv. av 4] (noga l. ingående) granska (utan l. utan primär tanke på synintryck) l. studera l. pröva (ngt l. ngn); ingående l. närmare betrakta (ngt; se BETRAKTA 4 a, d α); i sht förr äv. med obj. ersatt av prep.-förbindelsen om, förr äv. (i bet. a) på ngt; jfr 4. SvTr. V. 1: 147 (1603). Han (önskade) inthet heller .. än til at .. om höghwichtige ährender skärskodhe och tala. Skytte Und. B 2 a (1604). (Svenskarna ha) bibehållit urminnes häfden .., at ei låta påtruga sig någon ny Lag, innan then först af Inbyggarna är worden skärskådad och antagen. Lag 1734, Föret. s. 4. Filosofen Spinoza (och förmodligen månge af hans kolleger) plägade skärskåda allt timligt ”under evighetens synvinkel”. Hjärne BlSpörsm. 84 (1891, 1903). Det bjöd mig emot att lefvande lägga fram hela min egen personlighet till allmänt skärskådande (gm att låta memoarer publiceras under min livstid). De Geer Minn. 1: Förord 3 (1892). (I andra delen av W. Sjöstrands Pedagogikens historia) skärskådas intensivt de sociala och ekonomiska förhållandena i deras sammanhang med de pedagogiska. KyrkohÅ 1958, s. 171. — jfr O-SKÄRSKÅDA. — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) (ss. underlag för dom l. utslag) pröva l. behandla (rättssak, tvist o. d.); äv. dels med obj. ersatt av förbindelsen om, förr äv. på ngt, dels abs.; jfr SKÄRSKJUTA 2. Annerstedt UUH Bih. 1: 32 (i handl. fr. 1595). Hwart och ett Embete (skall) hafwa sin Ålderman samt hans Bijsittiare, the om alle theras saker skola skiärskåda och döma. Stiernman Com. 1: 783 (1621). Hafwer fader eller moder ingen jordh eller lösöre, tå äge barn, som förmå, them uppehålla och föda .., giöra de det ej stånde till rättens skärskådan, huru mycket dhe dem åhrl[igen] till föda effter dheras embne gifwa skola. FörarbSvLag 4: 202 (1695). De tre Rikerne (dvs. Sv., Danmark o. Norge) kommo öfwerens .. at alla twistigheter, som Rikerna emellan kunde upkomma, skulle af Sex eller Tålf owäldige män, ifrån bägge Rikerne skärskådas och afdömas. Celsius G1 2: 104 (1753). Gör dem (dvs. domarna) Allsmäktige Fader! .. sorgfällige att med menniskokännedom, klokhet, uppmärksamhet och besinning ransaka och pröfwa de mål, som komma under deras skärskådning. SPF 8: 251 (1839). — särsk. om överordnad (rättslig) l. högsta (rättsliga) myndighet: granska l. (om)pröva (underrätts dom l. av lägre instans behandlat ärende o. d.); jfr b. RP 5: 148 (1635). Hwad Underrätt dömdt i grofware brott .. må ej i fullbordan gå; utan sände sin ransakning och dom genast in til Hofrätten, at ther först widare pröfwas och skärskådas. RB 25: 5 (Lag 1734). Under-Rätts Utslag .. (kommer) att wederbörande Öfver-Rätts skärskådande hemställas. SPF 6: 527 (1834). 1NJA 1874, Utsl. s. 90.
b) (numera bl. mera tillf.) undersöka (ngt) för att se om det är som sig bör, granska (se d. o. 1 b); undersöka o. bedöma (ngt); jfr a slutet, c. RARP 3: 80 (1638). Hwar Lögerdag .. (skall) en Gymnasist hålla en kort Predikan .., then .. (lärarna) effter skärskådan approberat. Skolordn. 1693, s. B 4 a. Sedan .. (borgarståndets ledamöter) inbördes önskat hwarandra alsköns lycka .., så upropades städernes namn .., och ingåfwo herrar deputerade sina fulmackter, som och uplästes och skärskådades. 2BorgP 5: 1 (1734). Material- och Byggnings-Räkningarne (skola), post för post, skärskådas och jämföras emot sielfwa (den nyuppförda) Byggnaden. PH 5: 2934 (1750). Jämväl tar jag mig den friheten till Herr Archiaterns gunstiga skärskådan innelyckt öfwersända (manuskriptet till) En liten blomster Allmanach för Carlscrona Climat. JJFerber (1770) hos Linné Bref I. 6: 72.
c) (numera mindre br.) i uttr. skärskåda ngt efter ngt, granska o. bedöma l. pröva ngt efter ngt; jfr b. När wij så hafwa then rätta läran fatat, skola wij ther efter lika som efter en pröwesteen, all lära som förekommer pröfwa och skärskoda. OMartini Pred. A 3 a (1606). (G. J. Adelcrantz) trodde .. att konstens idkare voro dömde att skärskådas icke efter sin konstnärliga förmåga, utan efter sina politiska åsikter. Nyblom i 3SAH 5: 40 (1890). Choræus bör skärskådas efter den betydelse hans skaldskap egt för hans egen tid. Snoilsky i 3SAH 9: 18 (1894). Nilsson FestdVard. 79 (1925).
d) (†) med avs. på fel: bedöma. Hela församblingen beder för dem at deras feel icke alt för högdt skärskådas. VDAkt. 1658, s. 219.
e) (numera mindre br.) närmande sig l. övergående i bet.: ta reda på l. utröna (ngt); jfr 5 a. Gustaf II Adolf 24 (c. 1620). (Man) moste .. weta, när en Åker intet mehr draga kan, ty man moste intet mehr belasta sin Åker, vtan skerskoda hwad han förmåhr, ther på man wissa mercken hafwa skal. Risingh LandB 17 (1671). En Naturkunnig måste ofta återrepa samma försök, och noga skjärskåda, orsakerne til de owäntade förändringar, innan han tör fastställa något wist och säkert. Höpken PVetA 1740, s. 6. Dalin Montesquieu 16 (1755).
f) (†) övergående i bet.: ta hänsyn till (ngt), beakta. När den ena Methoden (för jordens taxering) uptager flera, så har den andra allenast 2 Höslag, af hårdwall och starr, utan at skiärskåda den skiljaktiga godhet, som delar Höet i åtskillig slag. PH 3: 1867 (1742).
4) noga l. granskande l. undersökande bese l. betrakta (ngt l. ngn; se BETRAKTA 3), med blicken granska (ngt l. ngn); äv. abs.; jfr 3. Taga ngt i skärskådande, äv. skärskådan (jfr 3). Triewald Lärespån 52 (1710). När jag skärskådade dem (dvs. vissa på en fågel funna parasiter) genom et gott Microscope, wart jag mycket undersam öfwer des skapnad. CdeGeer i VetAH 1740, s. 351. De märkliga silverskatterna från vikingatiden finnas till skärskådande (i Statens historiska museum). SvD(A) 1920, nr 84, s. 5. Menigheten (på auktionen) går te å frå / och ser och skärskådar och bedömer. Olofsson Sägn. 50 (1933). Låt oss skärskåda en målad tapet av Clemet Håkansson. Han levde i Kinnevalds härad i Småland, närmare bestämt i Urshults socken. Ett stort antal väggbonader från 1700-talets senare hälft har kommit till under hans skickliga händer. Kulturen 1949, s. 46; jfr 3. ”Detta (dvs. ett fotografi) är vår morfar”, sa hon och företedde en biskop. Von Blomberg skärskådade biskopen. Hedberg Blomb. 108 (1953). — särsk. (numera bl. mera tillf.) med avs. på ngt som är (l. skall bli) föremål för värdering l. bedömning i visst avseende: granska l. bese (o. värdera l. bedöma) l. besiktiga l. syna. (Klockaren) skall) tilsäija samtlige Borgemästare och Kyrkewärderne, at the wele besee och skärskoda Ornamenterne och annat Sölfwer (i kyrkan). SthmStadsord. 1: 16 (1627). Löösörorne skiärskådades till werderningz. BoupptSthm 1673, s. 879 a. När mästerstycket behörigen är uppvist, skärskådat och gillat. Ambrosiani SvSkråämb. 90 (i handl. fr. 1757). För skärskådan av fastighet eller av föremål, som ej lämpligen kan flyttas till rätten .., må rätten hålla syn å stället. SFS 1942, s. 1789.
5) klart se l. urskilja (ngt) o. d.; numera bl. (mera tillf.) med kvardröjande bibet. av 3 l. 4.
a) (†) med avs. på ngt abstr.: (väl) se l. inse l. uppfatta; jfr 3 e. (I en rondå) måste förste versens halfdeel .. twenne Reesor vthi Dickten aff nyo vpreepas .., hwilket man aff föliande Exempel kan skärskåda (osv.). Arvidi 157 (1651). Om rosor, eller blott törnen, växa för oss på det återstående af lifvets väg, kan väl ingen mensklig förmåga skärskåda. Sparre Frisegl. 2: 219 (1832).
b) med avs. på ngt konkret: klart l. tydligt urskilja; jfr 4. Bäst .. (den drömmande) spänner blicken för att i dess helhet öfverse skådespelet, så har med ens handlingen blifvit en annan, och de personer, som uppträdt, försvinna från tiljorna, förrän han rätt fått skärskåda deras anletsdrag. Cavallin (o. Lysander) 2 (1861). Därutanför stod en man, som han i mörkret icke kunde närmare skärskåda. Moberg Rid 305 (1941).
Avledn.: SKÄRSKÅDARE, m.||ig. (numera bl. mera tillf.) till 3, 4: person som skärskådar ngt, granskare; särsk. till 3. RP 9: 258 (1642). Isländske Skalder, hvilkas Qväden och Sagor wäl äro med mångfaldige dikter inblandade; men kunna dock af en Skiärskådare med mycken fördel brukas (ss. historiska källor). Dalin Hist. 1: Föret. 6 (1747). (Sv.) Skärskådare, .. (lat.) spectator; æstimator. Lindfors (1824). SvD(A) 1928, nr 22, s. 6 (ss. pseudonym under insändare).
SKÄRSKÅDELSE, r. l. f. (†) till 3: skärskådande; särsk. till 3 a: rättslig prövning l. undersökning (av viss sak). Murenius AV 178 (1648; om rättslig prövning). (Sv.) Skärskådelse, .. (t.) die Untersuchung, Erwägung. Lind (1749).

 

Spalt S 6041 band 27, 1975

Webbansvarig