Publicerad 1975   Lämna synpunkter
SKÄRPA ʃær3pa2, v.2 -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(skierp- c. 1670. skärp- (skjä-) 1682 osv.)
Etymologi
[liksom nor. skjerpe av ä. t. scherfen, schärfen, rispa, skrapa, riva upp, skärpa, ombildning av t. schürfen, rispa, skrapa, riva upp, skärpa, av fht. scurfjan, skära upp djur (o. ta ut inälvorna; i avljudsförh. till SKARP, adj.) o. feng. sceorpan, skrapa. — Jfr SKARPNING, SKÄRPNERA]
1) bergv. gm (jordrymning o.) sprängning (förr äv. tillmakning) förbereda (l. inleda) brytning av malm o. dyl. l. pröva l. söka efter malmfyndighet; göra provbrytning(ar); äv. i uttr. skärpa efter ngt; förr äv. med obj. betecknande gruva: öppna (anträffat bl. bildl.); numera i sht ss. vbalsbst. -ning (äv. konkretare: enskild förberedande brytning l. provbrytning; jfr 2). Att få sökia sin lycka på samma Rum medh een Skierpningh eller orts indrifwande. Holmkvist BergslGruvspr. 7 (cit. fr. c. 1670). Assessor H. Kalmeter hade vid Los grufvor i Helsingland börjat skärpa efter kobolt och vismut. NF 3: 645 (1879). Det var först en Ling, en Geijer, en Tegnér förbehållet att tränga ned till den skärpta grufvans guldförande djup (dvs. den nordiska mytologien som tidigare endast sporadiskt utnyttjats av de sv. författarna). Lagus Kellgren 277 (1884). Förslaget (till ändringar i gruvstadgan) skiljer mellan rätten till undersökning (skärpning) och rätten till tillgodogörandet af fyndighet. PT 1909, nr 72 A, s. 3. Av flera grunder är det viktigt att söka besvara frågan, hur det såg ut vid Kopparberget, när de första bergsmännen kommo dit och började skärpa. Lindroth Gruvbrytn. 1: 28 (1955). — jfr UPP-SKÄRPA o. MALM-SKÄRPNING.
2) ss. vbalsbst. -ning i konkret anv., ställe där skärpning (se 1) äger l. ägt rum; gruvöppning; mindre (nyupptagen) gruva; hål l. fördjupning efter skärpning, (mindre) gruvhål. The private Skärpningar, som en eller annan för tiden kunna possidera, böra intet .. molesteras. Bergv. 1: 306 (1682). (Förberedande undersökning för skifferbrytning) sker, då några små skärpningar, liksom brunnar, til 3 à 4 famnars djup, anläggas på samma sträckning, til något afstånd från hvarandra. VetAH 1771, s. 277. Åren 1829 och 30 drefs (inom Vittinkiområdet i Storkyro socken) arbete .. å jernmalm i 4 skärpningar i den norra och 10 skärpningar i de 2:ne södra parallelgångarne (av svavelkis). BtFinlNF 4: 113 (1858). Gruddbo 5 (1938). — jfr DAG-, KOPPAR-, MALM-SKÄRPNING.
Ssgr (till 1, bergv.): A: SKÄRP-GROP. grop l. mindre gruva som upptages l. upptagits vid skärpning, liten skärpning (se skärpa, v.2 2). Kranck SlocknEldL 95 (1930).
B: SKÄRPNINGS-ARBETE~020. SPF 16: 497 (1857).
-MALM. (numera bl. tillf.) vid skärpning bruten malm. Skärpningsmalmen, hvars bergart består af nästan bara qvarts, har (osv.). JernkA 1846, s. 235.
Avledn.: SKÄRPARE, sbst.2, m. [jfr t. schürfer] (numera bl. mera tillf.) till 1: person (arbetare) utförande skärpning(sarbete). Möller 2: 860 (1785). Heinrich (1828).

 

Spalt S 6035 band 27, 1975

Webbansvarig