Publicerad 1974   Lämna synpunkter
SKUVA, f.
Ordformer
(-skufua)
Etymologi
[jfr mlt. schūwe, ngt som man blir rädd för, ngt skrämmande; till SKUVA, v.2; i sv. är ordet möjl. lån från (en lt. motsvarighet till) det mlt. ordet]
(†) ngt som man blir rädd för, ngt skrämmande; anträffat bl. i ssgn NATT-SKUVA.

 

Spalt S 5390 band 27, 1974

Webbansvarig