Publicerad 1973   Lämna synpunkter
SKRIVBRÖD skri3v~brø2d, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(skriv- 1843 osv. skriwe- 1691)
Etymologi
[sv. dial. (Bohusl., Dalsl.) skrivbröd; förleden ytterst av SKRIVA, v. (snarast i bet. 1); i senare tid dock uppfattat ss. innehållande sv. dial. (Bohusl., Dalsl.) skriva (med svag böjning), överstryka (tunnbröd) med ”skriv” l. ”skrivkam” (dvs. ett kamliknande redskap), i sin tur ytterst identiskt med SKRIVA, v. (snarast i bet. 1) men senare uppfattat ss. avledn. av (det i själva verket till verbet bildade) dialektordet skriv (se ovan); efterleden är BRÖD]
folklor. (i vissa delar av Västsverige, särsk. Bohusl., förr bakat) tunnbröd av korn- l. rågmjöl, varpå man (i en påstruken smet) inristat figurer l. streckmönster (med ett kamliknande redskap). Dahlstierna (SVS) 46 (1691; om förh. i Dalsl.). Egendomligt för Bohuslän är Skrifbrödet, hwilket består af en papperstunn kaka af korn eller ädlare säd, hwarpå utklenas en smet af hwetemjöl och ägg, hwilken under gräddningen ”skrifwes” eller krusas med ett, i form af en kam, utskuret trästycke. Holmberg Bohusl. 2: 54 (1843). Norlind AllmogL 376 (1912; om ä. förh. i Bohusl.).

 

Spalt S 4963 band 26, 1973

Webbansvarig