Publicerad 1970   Lämna synpunkter
SKALMA, v.
Etymologi
[jfr sv. dial. skalma, skreva, nor. dial. skolma, flagna av, fvn. skalma, gå med långa steg, holl. o. t. schalmen, skala av bark på (träd), skalka; till (stammen i) SKALM]
(†)
1) skala av barken på (kvist l. dyl.). Jag .. de seege Wijder skalmar. Dahlstierna (SVS) 129 (1698).
2) = SKALKA, v.1; jfr SKALM 1. Röding 2: 422 (1796).
3) taga ur ärter l. bönor ur baljorna, sprita; jfr SKALM 3. Spegel 408 (1712).

 

Spalt S 3447 band 26, 1970

Webbansvarig