Publicerad 1969   Lämna synpunkter
SKACKERHÄNT skak3er~hän2t l. SKAKERHÄNT ska3ker~, adj.; n. o. adv. =.
Ordformer
(skacker- 1962 osv. skaker- 1911 osv.)
Etymologi
[sv. dial. skackerhänt; ssg med -HÄNT; förra leden till sv. dial. skackra, skaka (se SKACKRIG)]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) darrhänt; jfr SKACKEL-HÄNT, SKACKRIG. Har jag inte slitit åt er, så att jag är så skakerhänt, att jag inte kan hålla i en kaffekopp snart? Sjödin StHjärt. 286 (1911). Som vanligt efter litet rumlande så var han skakerhänt. Ekerwald EldFåg. 117 (1959). Bucht SprHärnös. 127 (1962).

 

Spalt S 3277 band 25, 1969

Webbansvarig