Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SHETLÄNDARE ʃät3~län2dare, förr äv. HITLÄNDARE, m.||(ig.); best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(hit- 1770, 1773. shet- 1864 osv.)
Etymologi
[jfr t. shetländer, eng. shetlander; med avs. på formen hit- jfr fär. hetlendingur o. SHETLÄNDSK]
(manlig) invånare på Shetlandsöarna. Ekeberg Res. 19 (1770, 1773). FoFl. 1948, s. 177.

 

Spalt S 2088 band 25, 1967

Webbansvarig