| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SENSUALISM sän1sɯalis4m l. -ual-, r. l. m.; best. -en.
1) i sht filos. (över)betonande av det sinnligt givna; uppfattning l. lära l. tankesystem l. riktning som bygger på ett sådant (över)betonande; särsk. dels om kunskapsteoretisk uppfattning (med skiftande utformning i olika framställningar) enligt vilken sinnesförnimmelserna l. sinnesupplevelserna l. yttre (o. inre) åskådning utgöra den enda (l. väsentliga) kunskapskällan, dels om etisk uppfattning enligt vilken de sinnliga känslorna, i sht drifterna, (böra) styra människans handlingar med sikte på den sinnliga njutningen ss. livets högsta goda (äv. i uttr. etisk l. moralisk l. praktisk sensualism), dels om estetisk uppfattning som ser konstens uppgift i återgivandet av den gm sinnena upplevda l. uppfattade verkligheten (äv. i uttr. estetisk sensualism); jfr SENSUELL 2. Atterbom PhilH 503 (1835). Sensualism .. (är) i praktiskt hänseende den åsigt, enligt hvilken man betraktat de sinnliga begären såsom de yttersta driffjädrarne till all mensklig verksamhet. Grubbe FilosOrdl. (c. 1845). Rein Psyk. 1: 299 (1876; om kunskapsteoretisk uppfattning). NF 14: 881 (1890: Moralisk l. praktisk sensualism). En i vitterheten (i slutet av 1800-talet) framstormande sensualism, som kastat öfver bord hvarje kärnfull världsåsigt. PT 1902, nr 272, s. 3. Praktisk l. etisk sensualism. .. Estetisk sensualism. 2NF (1916).
2) (i sht i vitter stil) med anslutning till SENSUELL 1: sensualitet (se d. o. 1). Dalin (1871). Bakom den smältande lyriken i Tassos herdedrama (Aminta) anade man en brännande sensualism. Montelin VLittH 4: 22 (1933). (Hon) följer bara sin natur när hon ömsar älskare. Men till denna hennes sensualism .. kommer naturligtvis begäret att pröva sin makt. Bergman i 3SAH LXI. 2: 166 (1950). —
Spalt S 1926 band 25, 1967