Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SENJOR senjå4r, förr äv. SENIOR, sbst.2, m.; best. -en, äv. -n; pl. -er. Anm. Ordet skrives stundom förkortat sr.
Ordformer
(senhor 1845—1904. senior 1544. senjor (señor) 1828 osv. senor 1845—1923)
Etymologi
[av span. señor, port. senhor, av lat. senior (se SENIOR, adj. o. sbst.1). — Jfr SENJORA]
(i fråga om förh. inom det spanska l. portugisiska språkområdet) herre; ofta ss. titel placerad före manligt namn: herr; jfr DON, sbst.4 RA I. 1: 433 (1544). Gosselman Col. 2: 199 (1828). Senor Juan Gallardo. Blasco Ibañez Blod 57 (1923). Señorer med svarta mundukar och pepparögon. Ruin SjunknH 86 (1956). —

 

Spalt S 1909 band 25, 1967

Webbansvarig