Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SEMHONUNG, r. l. m.
Ordformer
(-håningh)
Etymologi
[av lt. seemhonnig; förleden är seem, honung, tjockflytande (söt) saft, av fsax. sēm, nektar, motsv. mnl. seem (holl. zeem), fht. seim (t. seim), alla med bet.: honung, o. fvn. seimr, vaxkaka med honung; jfr äv. nor. dial. seima, slemskikt, seg vätska, seimen, senfärdig, fht. langseimi, långsam; i avljudsförh. till sv. dial. simme, långsam l. slö person, dan. dial. sime, om honung: droppa, drypa (jfr SIMMIG), till den rot som föreligger i bl.a. SEN, adj.; efterleden är lt. honnig, av mlt. honnich (se HONUNG); jfr äv. fvn. hunangsseimr, t. honigseim, honung]
(†) honung (som skattats ur vaxkakor). SemHånigh — 2 t(unn)or. AccisBSthm 1549, s. 29 b.

 

Spalt S 1836 band 25, 1967

Webbansvarig