Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SEKVOJA sekvoj3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(äv. sequoia, sequoja)
Etymologi
[jfr t. sequoie, eng. o. fr. sequoia; av nylat. sequoia; till namnet på indianen Sequoya († 1843), känd ss. uppfinnare av en stavelseskrift avsedd för ett indianspr.]
om träd av (det i västra Nordamerika inhemska) släktet Sequoia Endl., särsk. om arten S. sempervirens (D. Don) Endl., rödved(sträd), redwood; i sht förr äv. om det tidigare till detta släkte förda trädet Sequoiadendron giganteum (Lindl.) Buchholz, mammutträd. Hildebrand Hellwald 1: 37 (1876). En kalifornisk jättesequoja .., som redan vid tiden för Kristi födelse var ett ansenligt träd och ännu i våra dagar bevarar sin fulla livskraft, är en företeelse av den mest vördnadsbjudande natur. I sitt slag är sequojan utan motstycke. SvNat. 1936, s. 42.
Ssg: SEKVOJA-TRÄD. [jfr eng. sequoia-tree] Kruhs Jordkl. 2: 425 (1882).

 

Spalt S 1805 band 25, 1967

Webbansvarig