Publicerad 1966   Lämna synpunkter
SEJLA, v.; anträffat bl. i p. pf. -ad.
Etymologi
[av t. seilen, avledn. av seil, tåg, rep (se SEJL). — Jfr SEJLARE]
(†) med avs. på tågvirke: tillverka l. slå; anträffat bl. i p. pf., om tåg. Ett tåg (för användning vid bygge) är väl slaget eller sejladt om det, liggande på marken, kan upplyftas på ena änden utan att göra något knä. Rothstein Byggn. 332 (1857).

 

Spalt S 1739 band 25, 1966

Webbansvarig