Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SEBRA se3bra2 l. 40 (ze´bra Weste, sébra Dalin), om djur f. l. r., om växt l. sak r. l. f.; best. -an ((†) -bren SP 1792, nr 216, s. 3); pl. -or ((†) -as VetAH 1779, s. 78; -er VetAH 1777, s. 235, Franzén Skald. 7: 231 (1822)).
Ordformer
(sebra 1888 osv. zeber- i ssg 1799, 1828 (: zeberlika, pl.). zebra 17481964. zebren, sg. best. 1792)
Etymologi
[jfr d. zebra, nor. sebra, t. o. eng. zebra, fr. zèbre, it. zebra; av span. cebra, port. zebra (av omstritt urspr.) l. möjl. ytterst från något afrikanskt spr. (sannol. i Kongo-området). — Jfr SEBRANO, SEBROID]
1) (ett i Afrika levande, i flera arter o. raser förekommande) djur av de till hästsläktet (Equus Lin.) hörande undersläktena Dolichohippus o. Hippotigris, särsk. kännetecknat av en fäll med mörka (svarta) tvärränder på ljus (ofta vit) botten, numera fört till någon av de tre huvudarterna Equus zebra Lin. (äv. benämnd äkta sebra), bergssebra, Equus grevyi Oust. (äv. benämnd Grevys sebra), grevysebra, l. Equus quagga Gmel.; jfr KVAGGA, VILD-ÅSNA. Burchells sebra, (djur av) rasen Equus quagga burchelli Gray, burchellsebra. Linné FörelDjurr. 59 (1748). Då Zebran först beskrefs, ansågs Quaggan vara dess hona. Dalman ÅrsbVetA 1823, s. 315. Zebran lefwer i södra Afrika och är något större än åsnan och af särdeles skönhet. Hartman Naturk. 175 (1836). Zebran är ett randigt djur, / Ränderna gå aldrig ur. Meyer LBobABC 11 (1894). Med orätt har man ansett sebran vara omöjlig att tämja. 4Brehm 2: 275 (1921). Burchells zebra, numera troligen utrotad. Trägårdh Djurv. 199 (1927; bildunderskrift). — jfr BERGS-, BURCHELL-, BÖHM-, CHAPMAN-, GRANT-, GREVY-, WAHLBERG-SEBRA m. fl. — särsk. [efter motsv. uttr. i amerik. eng.] (skämts.) i uttr. köp inte en sebra!, slogan använd ss. propaganda mot onödiga inköp. Köp inte en zebra — köp inget onödigt, sätt pengarna på Sparbanken i stället! SvD(A) 1947, nr 347, s. 18.
2) [sannol. elliptiskt för SEBRA-VÄXT l. dyl.] (†) (den ss. rumsväxt odlade, i Sydamerika vildväxande) växten Calathea zebrina Lindl. (med sebrarandiga blad), strimblad. Björkman (1889).
3) [jfr eng. zebra, randigt plagg, fånge i randig fångdräkt; jfr äv. d. zebratøj, om (randig) fångdräkt] (i sjömansspr., vard.) sjömansuniform av brun kaki för vardagsbruk. AP 1954, nr 289, s. 1.
4) ss. ssgsförled, betecknande randig (vanl. tvärrandig) färgteckning.
Ssgr: (4) SEBRA-ALOE. [jfr d. zebraaloe] trädg. prydnadsväxten Aloë variegata Lin., med trekantiga, brokiga blad; jfr -växt 2. Laurent-Täckholm o. Stenlid BlomstLex. 22 (1946).
(4) -AND. [jfr eng. zebra duck] zool. (den i Australien fritt levande) andfågeln Malacorhynchus membranaceus Lath., med sebrarandig färgteckning på sidorna. DjurVärld 8: 451 (1960).
(4) -ANTILOP. [jfr eng. zebra antelope] (numera föga br.) zool. antilopen Cephalophus doria Ogilb., med sebrarandig färgteckning, strimmiga dykaren. Stuxberg (o. Floderus) 2: 340 (1902).
(1, 4) -BANDNING. sebrarandig färgteckning. VäxtLiv 3: 555 (1936).
(1) -BASTARD. bastard som utgör avkomma av sebra o. annan art av det släkte till vilket sebran hör (häst l. åsna), sebroid. 4Brehm 2: 277 (1921).
(1) -DJUR. Stiernstolpe Cuv. 57 (1821).
(4) -FINK. [jfr t. zebrafink, eng. zebra finch; hanen har svartvattrade tvärstreck på strupe o. bröst] zool. (den i Australien fritt levande, i Sv. ss. burfågel förekommande) vävarfinken Tæniopygia castanotis Gould. Lieberath Knekt. 32 (1914).
(4) -FISK. [jfr eng. zebra fish] zool. om vissa fiskar med strimmig färgteckning; särsk. om den till familjen Scorpænidæ hörande fisken Pterois volitans Lin., röd vingsimpa, drakfisk. En genomgående färgteckning hos .. (de fjällfeniga fiskarna) är i olika riktningar löpande .. band och strimmor, hvarföre äfven en del former, där denna teckning är som tydligast, kallas zebrafiskar. Andersson Cornish 2: 229 (1903). 5Brehm 5: 453 (1956; om Pterois volitans Lin.).
(1) -FÅLE. (numera knappast br.) sebra (använd ss. dragdjur). Ett spann af zebrafålar. Melin Prins. 46 (1885).
(1, 4) -FÄRGAD, p. adj. som har en sebrarandig färgteckning. Det .. Zebra-färgade stoet. Stiernstolpe DQ 1: 210 (1818).
(1) -FÖL. SAOL (1900). Olzon Markham Västv. 45 (1943).
(1) -HINGST. SAOL (1900). Lagercrantz SkandStorvOstafr. 168 (1930).
(1) -HJORD. jfr hjord 1. SAOL (1900). SDS 1906, nr 26, s. 4.
(1) -HUD. hud hos l. från sebra. Almström Handelsv. 448 (1845). De .. lade henne på en säng av utspänd zebrahud. Edqvist Eldfl. 68 (1964).
(4) -HUND. [jfr t. zebrahund samt eng. zebra-wolf] (numera knappast br.) zool. (det på Tasmanien levande) rovpungdjuret Thylacinus cynocephalus Harris, med tvärstrimmig färgteckning, pungvarg. 1Brehm 1: 384 (1874). NF 18: 187 (1894).
(1) -KÖTT. kött av sebra. Thomée Andersson 89 (1856).
(1) -LIK. som liknar en sebra l. en sebras; särsk.: sebrarandig. Zeberlika fålar. Franzén Skald. 2: 222 (1799, 1828). Lemmarna (hos okapin) äro försedda med svarta och hvita ränder (”sebralika”). 2NF 9: 1195 (1908).
(1) -LIKNANDE, p. adj. = -lik. 4Brehm 2: 4 (1921).
(4) -LINJE. i pl., = -markering. DN(A) 1961, nr 282, s. 21.
(4) -LOM. (†) lomfågeln Gavia arctica Lin., med på halsen strimmig färgteckning, storlom. Ström SvFogl. 82 (1839).
(4) -MANGUST ~mangus2t l. ~maŋg-, m. l. r.; best. -en; pl. -er. [efter t. zebramanguste; senare leden motsv. t. manguste, ä. eng. mangoust, fr. mangouste, span. mangosta, ytterst av indiska dial. (marathi) mangūs (jfr mungo, sbst.1)] zool. det i Afrika levande skunkdjuret Mungos mungo Gmel., med tvärstrimmig färgteckning. 1Brehm 1: 212 (1874).
(4) -MARKERING. av ljusa ränder bestående vägmarkering, utvisande övergångsställe för gående l. infart till avkörningsramp o. d. DN(A) 1961, nr 282, s. 21.
(1, 4) -MÖNSTER. sebrarandigt mönster. Lundkvist Spegel 27 (1953).
(1, 4) -RANDAD, p. adj. [jfr eng. zebra-striped] = -randig. SD(L) 1904, nr 96, s. 2.
(1, 4) -RANDIG. randig på ett sätt som liknar sebrans tvärrandiga färgteckning. I sebrarandig baddräkt. Sparre HetKust. 150 (1934).
(1, 4) -RANDNING. sebrarandig färgteckning. HantvB I. 2: 34 (1934).
(1) -SKINN. skinn från sebra. Åstrand 2: 386 (1855). Pall spänd med sebraskinn. Form 1952, s. 101.
(4) -SNÄCKA. (†) snäckdjuret Cypræa zebra Lin., med randig färgteckning. Scheutz NatH 213 (1843). Dalin 2: 720 (1855).
(1) -STO. Ålund Livingstone Res. 2: 206 (1860).
(1, 4) -STRIMMA. strimma liknande strimmorna i sebrans färgteckning; vanl. i pl. 4Brehm 2: 4 (1921). En kosackhäst från Amurområdet med zebrastrimmor på benen. FoFl. 1949, s. 148.
(1, 4) -STRIMMIG. jfr -randig o. -strimma. Hasselblad Rust. 55 (1916).
(1) -SVANS. svans på l. från sebra. Stolpe EtnogrUtst. 2: 142 (1878). Med bjällror och zebrasvansar bundna kring armarna dansade de gamla kvinnorna i vilt tempo. SvD(B) 1920, nr 126, s. 9.
(1, 4) -TECKEN. om färgtecken av det slag som bilda sebrateckning. Ingen av .. (de undersökta hästarna) hade några zebratecken på benen. FoFl. 1949, s. 149.
(1, 4) -TECKNAD, p. adj. jfr -randig o. -teckning. HbTrädg. 9: 158 (1884).
(1, 4) -TECKNING. om sebrans färgteckning l. (tvärrandig) färgteckning liknande sebrans. FoFl. 1949, s. 145.
(4) -TRÄ. [jfr t. zebraholz, eng. zebra-wood, fr. bois de zèbre] (i fackspr.) trä(slag) med zonformigt fördelade mörkare ådror, i sht använt till faner; särsk. om sådant trä från något av de sydamerikanska träden Centrolobium robustum Mart. o. Connarus guianensis Lamb. ex DC.; jfr sebrano. EngSvOrdb. 1233 (1875). Jönsson Gagnv. 473 (1910).
(4) -TRÄD. (†) = -trä. Areschoug Düben 187 (1870).
(4) -VED. (i fackspr.) om ved som utmärkes av en strimmig l. sebrarandig färgteckning; jfr -trä. Jönsson Gagnv. 462 (1910).
(4) -VÄXT.
1) [jfr eng. zebra-plant] (†) = sebra 2. EngSvOrdb. 1233 (1875).
2) trädg. = -aloe. Söderberg Blom. 321 (1942).

 

Spalt S 1532 band 24, 1965

Webbansvarig