Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SCHLEUNIG, adj.
Etymologi
[av t. schleunig, av mht. sliunec, sannol. ombildning av ett fht. sliumi, snabb (jfr fht. sliumo, snabbt), uppkommet gm dissimilation av det äldre likabetydande sniumi, till den rot som föreligger i SNO]
(†) snabb. (Majoren) skal haffua 2 ja ock wäl 4 under Officerare, medh en Leutnampt eller Fendrich som .. vthi en schleunigh Marche skole hålla sigh baak effter Regementet. Delachapelle ExBook 32 (1669).

 

Spalt S 1412 band 24, 1965

Webbansvarig