Publicerad 1964   Lämna synpunkter
SAMRÅD sam3~3d, n. (2RA 1: 50 (1719) osv.) ((†) r. l. m. l. f. 2RARP I. 2: 318 (1720); jfr RÅD, sbst.3 anm. 1:o); best. -et; pl. =.
Etymologi
[fsv. samradh; jfr dan. o. nor. samråd; av SAM- (i bet. 4) o. RÅD, sbst.3]
1) (utom i e o. f numera föga br.) om förhållandet att ngra gemensamt planera l. planerat ngt l. att en överenskommelse träffats l. att samförstånd råder mellan ngra (särsk. om att göra ngt) l. att ngn står i förbund l. är i maskopi med ngn l. samarbetar med ngn om utförandet av ngt o. d.; äv. konkretare, om det som ngra gemensamt planera(t) l. träffa(t) överenskommelse om (att utföra) o. d. Måns (ville) tilmäta Bencht och Oluff att .. (överfallet på honom) eendelis skulle wara deris samrådh. HammarkDomb. 25/11 1619. Hoo ther hafwer röijt wåra anslagh eller om någor hafwer samrådh medh them (dvs. jesuiterna), thet är Gudi bekant! Spegel Oliw. B 2 b (1675). Konungen räknade ut, at detta (dvs. anhållan om svenska skyddstrupper för kronarmén) war ett samråd med Cardinalen. Nordberg C12 1: 503 (1740). Jag fattade en misstanka om något hemligt samråd dem emellan. JPersson (c. 1750) i HSH 1: 239. Ej felas mellan dem förtrondets samtal, / Det lätta skämt, de ömt förstådda blickar, / Som småle mot hvarann i Hymens samråd. JGOxenstierna 4: 126 (1815). Man vet icke hur samrådet mellan Kristian och Trolle gestaltat sig, icke hur spelet bakom kulisserna utvecklats eller huru länge aktionen varit planlagd. NordT 1928, s. 274. — särsk.
a) (†) i uttr. göra samråd, gemensamt planera (ngt), komma överens o. d. Mig förekom (i drömmen), som såge jag twenne Män .., som stodo wid min Säng och giorde Samråd, huru de måtte hindra mig at komma til Saligheten. Lagerström Bunyan 2: 43 (1727); jfr 3. De hustrur som hade giort detta samråd (nämligen att döda sina män), blefvo hårt straffade. Brelin Resa 53 (1758).
b) i uttr. gå i samråd (om ngt; jfr 3 a), (samråda o.) komma överens (om ngt). Se hon med dem har bildat en komplott! / De hafwa alla tre i samråd gått / Om denna falskhet. Hagberg Shaksp. 1: 53 (1847). Auerbach (1913).
c) (†) i uttr. med samråd att göra ngt, med överenskommelse att göra ngt. De taga af fyndet en hwar sin goda portion med samråd at besöka stället åter följande morgon. Schück VittA 6: 278 (i handl. fr. 1786).
d) (†) i uttr. göra ngt med samråd, tillsammans vara med om att göra ngt (som man i förväg kommit överens om l. gemensamt planerat). Discurerades om tiufnat, der flere stiäla med samråd, till exempel 60 dal:r, om de alle bör mista lijfwet. FörarbSvLag 1: 141 (1690).
e) (numera mindre br.) i uttr. (vara) i samråd (med ngn, om ngt, att göra ngt; jfr f), (ha kommit) överens l. (vara) i maskopi (med ngn, om ngt osv.). Hon tror Lisette och mig i samråd med hvarann. Bunge Älsk. 7 (1799). En här i myteri, eller i samråd med fienden, var sämre än ingen. Beskow i 2SAH 42: 222 (1867). Vara i samråd om ngt. Östergren (1937). De äro i samråd med varandra att bedraga er. Cannelin (1939).
f) [delvis med anslutning till 3] (fullt br.) i uttr. göra ngt i samråd (med ngn), göra ngt (efter överläggning o.) i samförstånd (med ngn); förr äv. i uttr. på samråd med ngn, (efter överläggning o.) i samförstånd med ngn (jfr 2). På samråd med taleman blef slutet att vi skulle gå undan till Söder och gå hvar på sin gata. HSH 1: 257 (c. 1750). (Ingjald Illråde) utwäljer .. i samråd med sin Dotter Asa et annat sätt, at rädda sin höghet. Lagerbring 1Hist. 1: 125 (1769). I samråd med hulda föräldrar bör visst den unga, oerfarna qvinnan pröfva dens värde, som eftersträfvar hennes hand. Carlén Repr. 139 (1839). Man och hustru äro skyldiga varandra trohet och bistånd; de hava att i samråd verka för familjens bästa. SFS 1920, s. 969. Det har de kommit på i samråd. Bergman Farmor 90 (1921). En hustru, som i samråd med sin älskare mördat sin man. SagSed 1936, s. 34. — särsk. (i vitter stil) bildl. Hvi skådar du med såradt öga, / De fästens prakt, dem skryt och våld / I samråd byggt omkring de höga? Leopold 2: 29 (1801, 1815). Naturen sjelf, i samråd med Behagen, / I ögats blick, i tal och ställning röjd, / .. Förklarar der (på scenen) .. / Allt hvad hon rönt af känslor, sorg och fröjd. JGOxenstierna 1: 79 (1805).
2) (†) om förhållandet att ngn (är tillfrågad om o. därvid) tillstyrker ngt l. ger sitt bifall l. samtycke till ngt; särsk. i uttr. (göra ngt) med l. utan ngns samråd. Wij .. görom osz (ofta) delachtige i .. (vår nästas) synder, och han i wåra, genom samtyckio, gillande, åstundande, samrådh och andra sådana onda wägar. Emporagrius Cat. O 5 a (1669); jfr 1. Swedberg Lefw. 309 (1714, 1729). Knapt var åboska freden sluten, förän den ryska .. ministren Wisniakow, utan Sveriges vettskap och samråd, öfvergaf samma fred. Höpken 2: 35 (1746). (J. Serenius) inköpte med sin Församlings samråd en egen Kyrko-tomt (i London), begynte derpå Kyrkobyggnad i Maji 1728. Wallquist EcclSaml. 1—4: 133 (1788). (Kristofer av Oldenburg skulle) icke ingå något förbund eller fördrag utan med Lübecks samråd och begifvande. Strinnholm Vas. 3: 250 (1823). Med mina wänners samråd. ÖoL (1852). Utan mitt samråd. Schulthess (1885).
3) (gemensam) överläggning l. rådplägning l. konferens o. d. som ngra hålla l. som ngn håller med ngn; särsk. (numera i sht i vitter stil) i uttr. ha l. hålla (i sht förr äv. pläga) samråd (med ngn, om ngt). Knöppel Blindeb. 11 (1746: plägat). Under slika samråd emellan flere förfarne Ämbetsmän, och af gemensamt gjorde rön, förmoda Riksens Ständer bättre förslag wara at förwänta, än (osv.). Bergv. 2: 699 (1756). Med Härens Höfvidsmän han (dvs. K. X G.) går at samråd pläga. Gyllenborg Bält 50 (1785). Som jag intet samråd, eller öfwerläggning haft med Ahlstedt i denna Sak. TörngrenMål. 300 (1802). Till dess systern kom, hade Sofi hela morgonen läst på sin rôl, för att inöfva en svår scen; nu voro systrarne i samråd om att ordna hennes paryr. Zeipel Set. 3—4: 9 (1847). Silfverhjelm vägrade att på eget ansvar utan samråd med det öfriga krigsbefälet taga ett så vigtigt steg (dvs. låta sitt regemente hylla Ulrika Eleonora ss. drottning). Malmström Hist. 1: 40 (1855). (K. XI) bibehöll den gamla häfden, att konungen och folket höllo samråd med hvarandra. Svedelius i 2SAH 54: 284 (1878). Vid fastställandet av namn å ny postanstalt .. eller förändring av namn å redan befintlig .. bör samråd ske med telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen. SFS 1920, s. 1509. — särsk.
a) (numera mindre br.) i uttr. gå i samråd (med ngn, om l. över ngt; jfr 1 b), (företa sig åtgärden att) överlägga (med ngn, om ngt); förr äv. i uttr. gå i ngras samråd, deltaga i ngras överläggning. Man bjuda må / Ulyssis unga Son at i vårt samråd gå. GFGyllenborg Vitt. 3: 177 (1791, 1797). Penelope. .. Bör ej Ulysses tro, at jag et värf förrådt / Hvarom han ensam här med mig i samråd gått? Därs. 226; jfr 1 b. Öfver de vigtigare (ärendena) gick .. (jomsvikingarnas hövding) i samråd med de klokaste män inom borgen. Strinnholm Hist. 1: 315 (1834). SvTyHlex. (1872).
b) (†) i uttr. lämna ngt till ngras samråd, hänskjuta ngt till ngra för att de gemensamt skola överlägga därom. (Drottningen har) velat nåd. lämna till vårt (dvs. ständernas) betänkiande och samråd, hvad utväg finnas kunde riket uti des trångsmål med nödige penningemedel att understödia. 2RA 1: 50 (1719).
c) (†) i uttr. ngt fordrar ngns samråd, ngt fordrar överläggning med ngn (om hur man skall förfara o. d.). Erik Bjelke (till Siri Brahe). En vigtig orsak fordrar edert samråd, för att ej snarare väcka .. (Ebba Bielkes) oro, än den stilla. Gustaf III 2: 198 (1788).
d) i uttr. efter samråd (med ngn), i sht förr äv. efter plägat samråd, efter överläggning (med ngn); ofta äv. med tanke på åstadkommen överenskommelse l. uppnått samförstånd (jfr 1). (Vi) hafva .. efter plägad samrådh oss emellan ingen annan uthvägh funnit .., än att (osv.). 2RARP I. 2: 318 (1720). Då Forssell .. icke gjort något utan efter samråd med mig och med mitt fullkomliga gillande, så (osv.). De Geer Minn. 2: 226 (1892). Denna nya formulering tillkom efter samråd mellan partiets och Landsorganisationens styrelser. Höglund Branting 1: 318 (1928). För ändrings- och reparationsarbeten .. (på historiska byggnader o. d.) lämnas tillstånd av byggnadsstyrelsen efter samråd med riksantikvarien. Rig 1953, s. 1.
4) (†) om person som tillsammans med ngn planerar o. utför ngt l. som samarbetar med ngn l. är ngns medbrottsling l. om person som ngn överlägger l. rådgör med; rådgivare; förtrogen. Hvad ser jag? — Sturens egen maka / Tyrannens samråd! Kellgren (SVS) 3: 158 (1786). Ännu en brotslighet til, då man ej vil göra godt, at behöfva et samråd, och ej kunna göra det onda allena. Björn Vestind. 79 (1791). Välj nu at blifva min anklagare, eller mit samråd. Dens. FörfYngl. 108 (1792).
Ssgr (till 3): SAMRÅDS-FÖRFARANDE, n. PMSamrådsvPolisv. 3 (i handl. fr. 1955).
-OMBUD~02, äv. ~20. ombud (för personalorganisation) med uppgift att deltaga i samråd. AnvSamrådsvPolisv. 2 (1961).
-UTSKOTT~02, äv. ~20. utskott med uppgift att vara organ för samråd (mellan representanter för arbetsgivare o. personal). AnvSamrådsvPolisv. 2 (1961).
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. PMSamrådsvPolisv. 8 (1959).

 

Spalt S 857 band 24, 1964

Webbansvarig