Publicerad 1964   Lämna synpunkter
SAMMANLÄGGA sam3an~läg2a, äv. (numera bl. tillf.) TILLSAMMANLÄGGA tilsam3an~, förr äv. TILLSAMMANSLÄGGA, v. -er, -lade, -lagt, -lagd (se för övr. LÄGGA, v.). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(samman- 1524 osv. tillsamman- 15431873. tillsammans- 15531826. Se för övr. SAMMAN o. LÄGGA, v.)
Etymologi
[fsv. saman läggia; jfr d. sammenlægge, nor. sammenlegge, t. zusammenlegen; av SAMMAN o. LÄGGA, v.]
Anm. Se med avs. på verbets o. de olika vbalformernas bruklighet i förh. till förb. lägga samman samt med avs. på verbets konstruktion anm. 3:o o. 4:o sp. 586 f.
1) lägga (olika föremål l. olika delar av ngt) alldeles intill l. nära varandra l. ovanpå varandra (särsk. i kors) l. i en hög o. d., lägga ihop; i sht förr äv. dels med tanke tillika på de olika föremålens sammanfogning till ett helt (i vissa fall närmande sig bet.: sammansätta, sammanfoga), dels allmännare: samla l. packa l. bunta ihop; äv. med obj. betecknande den formation l. det föremål o. d. som man åstadkommer gm att lägga (o. sammanfoga) olika föremål osv. på ett sådant sätt. Ähre och alle acta så confuse sammanlagde, att föga richtigheet der uthi finnes. RP 6: 105 (1636); möjl. till 8. Twå stoore Steenhoopar, tyckes af Menniskior wara sammanlagde. RannsaknAntikv. I. 1: 43 (1672). Läggemilor .. (så kallade, emedan weden uti dem icke rätes, utan ändalångs utåt botnen sammanlägges). Wallner Kol. 1 (1746). At hon sammanlagt några af sina jouveler och dyrbaraste saker. Ullman Frök. 20 (1780). (I) så kallade Tercios, kubformiga packor .. ligga .. varorna, hårdt sammanlagda .., uti en trädlåda. Gosselman Col. 1: 115 (1828). Wefverstedt (ryckte) papperslapparne ur handen på Martholin. .. (Han) sammanlade bitarne, och fann ett bref. Almqvist Ekols. 3: 270 (1847). (Moulinégarn är) kamgarn, som i finförspinningen .. sammanlägges af två eller flera olikfärgade förspinntrådar. 2NF 18: 1250 (1913). — särsk. (numera bl. tillf.) med avs. på händer; äv. för att beteckna att en persons hand lägges i l. förenas med en annans. Tu wilt än nu någhot litet .. samman leggia hendernar til at hwijla. Ordspr. 24: 33 (Bib. 1541). Han lät dem byta om ringar och sammanlade deras händer. Palmblad Nov. 1: 46 (1840). Andersson Ratn. 49 (1892).
2) (numera bl. tillf.) vid inkvartering förlägga (soldater o. d.) i samma lokal l. hos samma person o. d. At der lägenheten icke annat medgifwer, flera (soldater) sammanlägges uti et rum. PH 1: 299 (1721). SPF 1812, s. 210.
3) (numera mindre br.) vika l. veckla l. rulla ihop, lägga ihop. Himmelen skal warda sammanlagd såsom itt breff. Jes. 34: 4 (Bib. 1541; Bib. 1917: hoprullas såsom en bokrulle); jfr a. KOF II. 2: 516 (1627). Svetteduken .. låg .. med särdeles ordning sammanlagd på annat ställe. Bælter JesuH 6: 686 (1760). SFS 1910, nr 154, s. 11. Hammar (1936). — särsk.
a) (†) med avs. på brev: (tillsluta gm att) vika ihop; jfr 4. Schultze Ordb. 2576 (c. 1755). Med stor hast sammanlade Sara sitt bref, förseglade det och skref utanskriften. Bremer Hem. 2: 198 (1839). Jungberg 507 (1873).
b) (numera föga br.) fälla l. vika ihop (ngt som kan böjas i en led l. medelst ett gångjärn o. d.); slå ned l. fälla (vinge); motsatt: fälla ut resp. utbreda. Bordet som .. (turkarna) läggia sin Mat på, är af Läder bestält, det man kan upsättia och åter sammanläggia. Dryselius Måne 477 (1694). Hjälen består af 4 krokuga ben, som kunna utwidgas och åter sammanläggas. SvSaml. 3—6: 128 (1765). En Genius, men med sammanlagda vingar. Tegnér (WB) 9: 244 (1843).
4) (numera föga br.) tillsluta (ngt öppet); jfr 3 a. Grafström Kond. 82 (1892). — särsk.
a) med avs. på öga; särsk. oeg. l. bildl., i uttr. sammanlägga sina ögon l. ögonen o. d., betecknande att ngn somnar l. dör. En part haffwa .. häfftigt förarbetat, at the, sedan theras ögon äre sammanlagde, måtte bliffwa (evigt ryktbara). Phrygius Föret. 4 (1620). När iag förleden kväll min ögon sammanlade. TRudeen Vitt. 196 (c. 1690). Nicander 2: 107 (1838). Cavallin (1876).
b) slå igen (en bok). Heinrich (1814, 1828).
5) (†) med avs. på ägodelar, pengar, förråd o. d.: samla, lägga på hög, skrapa ihop; spara, lägga undan. OPetri 4: 302 (c. 1540). Myrorna torkadhe sitt korn j Solen om winteren, som the hadhe tilhopa dragit och sammanlagdt om sommaren. Balck Es. 167 (1603). Ett skönt Bibliothek finnes effter .. (den avlidne studenten) som hans Fadher hafuer samman lagt. BraheBrevväxl. II. 1: 26 (1645). Ihoop rijfwa och sammanläggia Godz och Rijkedomar. Rudbeckius Luther Cat. 40 (1667). Arbetaren kan .. (i Förenta staterna) med flit och måttlighet sammanlägga 50 procent på sin arbetsförtjenst. Frey 1850, s. 354.
6) sammanskjuta (penningmedel); förr äv.: tillsammans erlägga (ngt); numera nästan bl. (i vissa trakter) i p. pf. o. ss. vbalsbst. Ath wij schulle .. giffwa edher qwith med then swmma szom sammanlagdt ær. G1R 1: 273 (1524). (Vi ha mottagit 498 daler o. 13218 mark) hvilcke för:ne summor ridderskapett och adelen här i thässe trij stijckter Upsala, Strengnes och Vesterås till någre rijcksens behöffvelige legationer och andre nöttorffter till sammens lagt. Därs. 24: 81 (1553). VDAkt. 1781, nr 504.
7) (i sht i fackspr.) slå ihop (olika enheter) till en enhet; särsk. om sammanslagning av administrativa enheter, institutioner, tjänster o. d.; jfr 9. Schroderus Os. III. 2: 123 (1635). Att een redintegration af förbem:te 2:ne Sockner wid detta tillfälle skee kunde, så att dee nu åter kunde till ett Pastorat sammanläggas. VDAkt. 1696, nr 244. A:o 1688 fann Kongl. Maj:t rådeligt .. at sammanlägga Collegium och Reductions-Commissionen. HC11H 9: 134 (1697). At sammanlägga 2:ne på stat upförde särskilte sysslor och löhner. Annerstedt UUH Bih. 4: 133 (i handl. fr. 1759). Rundt omkring de fält, som sammanläggas till en större regelbunden åker, böra tillräckligt stora öppna diken upptagas. Arrhenius Jordbr. 1: 65 (1859). Arvs- eller testamentslott, för vilken inträde av skatteskyldighet är att hänföra till dödsfallet, skall vid skattens beräkning sammanläggas med gåva, som arvingen eller testamentstagaren erhållit av den avlidne. SFS 1941, s. 776. Sammanläggning av skoldistrikt. Därs. 1951, s. 77. — särsk.
a) kam. om sammanslagning av skilda fastigheter l. tomter till en kameral enhet. PH 5: 3574 (1753). Lag om sammanläggning av fastigheter å landet. SFS 1926, s. 632 (rubrik). Har tomt styckats i flera tomter eller hava flera tomter sammanlagts till en tomt, skall (osv.). Därs. 1950, s. 1077.
b) jur. om förvandling av olika lagakraftägande straff, som ngn ådömts gm olika domar (för olika förseelser), till ett gemensamt straff: kumulera. Gynther Förf. 7: 737 (1859). SFS 1890, nr 33, s. 2. 2SvUppslB (1953).
c) handel. om sammanslagning av två l. flera aktier till en aktie. SvAffärslex. (1948).
d) (förr) om avskaffandet av frälseräntor gm att förena (den delade) äganderätten till frälseräntan o. till den fastighet varav frälseräntan utgick. SFS 1912, s. 709. 2NF (1916).
8) (†) sammanfoga (ordelement l. ord l. satser) till en språklig enhet l. en framställning; sätta ihop (ett uttalande). När Niels lycke (vid Sthms blodbad) så ropte som för är sagdt, / Som the andre Danske hade sammenlagdt. Svart Gensw. G 5 a (1558). De första ord din tunga sammanlade, / När späd du jollrade på Mälarns strand, / De voro: ”vacker blomma!” Atterbom Lyr. 3: 270 (1853). — särsk.: läsa o. till stavelser l. ord förena (bokstavstecken), binda (se BINDA, v. 21 a δ); jfr LÄGGA IHOP 3 b. Stafningen och sammanläggningen, t, a, c, k, säger takk. Hof Skrifs. 108 (1753).
9) gm addition l. sammanräkning slå samman (tal l. kvantitativa storheter); addera; summera ihop, räkna ihop, lägga ihop; numera i sht i p. pf. (se slutet) o. ss. vbalsbst.; jfr 10. Dahlin MatVetH 62 (i handl. fr. 1601). Att misstaget ligger hos Josephus, ses deraf, att de summor han anför, då de tillsammanläggas, icke utgöra det belopp han sluteligen upgifwer. Ödmann StrFörs. 1: 258 (1799). Så öfvergår undervisningen progressift .. från tals sammanläggning till geometriens, algebrans och fysikens elementer. Järta 2: 435 (1828). Cassel Dyrtid 244 (1917). — särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om kvantitativ storhet (tal, antal, mängd, storlek) l. ngt med avs. på dess kvantitativa storhet: som utgör summan av ett antal hopslagna storheter resp. vars storhet (antal osv.) motsvarar summan av ett antal olika (ofta samtliga ifrågakommande) enheters storhet; total; hel(a); stundom svårt att skilja från 10 c. Sammanlagda antalet byggnader i staden var 2789. Till en sammanlagd kostnad av 2.2 miljoner har en ny institutionsbyggnad uppförts. Våningen hade en sammanlagd golvyta av 75 m2. Weste FörslSAOB (c. 1815). Tvenne vinklars sammanlagda gradtal. Almqvist Geom. 44 (1833). Den sammanlagda styrkan af vårt kavaleri uppgår i fredstid på papperet till omkring 4200 man. KrigVAH 1885, s. 24. Sammanlagda försäkringsbeloppet för samtliga hos krigsförsäkringskommissionen under förra året försäkrade fartyg uppgår till (osv.). SvD(A) 1916, nr 4, s. 5. Att hamnen (i Trelleborg) i sitt färdiga skick 1883 kom att äga en sammanlagd kajlängd av 1000 meter och en vattenareal av 15 hektar. SvGeogrÅb. 1934, s. 60. Den sammanlagda årsproduktionen (av bandtång) från Zosteraängarna. Selander LevLandsk. 131 (1955). särsk. ss. adv. sammanlagt, inalles, tillsammans, i allt, totalt. Hwarje härad skulle alltid tillsammanslaggdt betala lika mycket nu som förut. Fryxell Ber. 2: 137 (1826). De kyrkbesökande voro sammanlagdt blott tolf själar. Heidenstam Karol. 2: 261 (1898). De fem elefanterna .. som sammanlagt vägde femton ton. Ruin SjunknH 53 (1956).
10) (i sht i vitter stil) i allmännare, bildl. anv.: samla, sammanställa; lägga tillhopa, hopslå, hopsummera; sammanfatta; ofta med tanke på den totalbild man får vid sammanställning l. beaktande av olika fakta; jfr 9, 11. Sammanlägga ngt med (förr äv. till) ngt. Hallenberg Hist. 1: 232 (1790). Då man nu sammanlägger alla dessa vedermödor till den mörka regniga natten .., så vet man icke om man skall kalla hela äfventyret ynkligt eller löjligt. Gosselman Col. 2: 162 (1828). Han .. sammanlade i sina tankar allt hvad han hört och märkt. Almqvist TreFr. 1: 89 (1842). Sammanlägger man med denna sällsamma naturpoesi handlingens dristiga fart och lif, så kan man utan öfverdrift påstå, att Bret Harte med denna berättelse har åstadkommit ett mästerstycke. PT 1896, nr 68, s. 3. En sammanläggning af allmänt tillgängliga fakta. Söderblom Herdabr. 12 (1914). — särsk.
a) (mera tillf.) refl., i uttr. sammanlägga sig till ngt, med saksubj.: tillsammans bilda ngt. Förfalskningarna .. af födoämnen .., missbruk af njutningsmedel, luftens förskämning och bristande tillgång till sol i våra städer sammanlägga sig till en hälsofördärflig ring, som den moderna hygienen ännu alls icke förmår spränga. Norström Masskult. 16 (1910).
b) bergv. hoplägga (mätlappar, mätning; se HOPLÄGGA 3 a). SAOB H 1169 (1932).
c) (utom i β numera bl. tillf.) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: samlad, hopslagen; tillsammantagen; förenad o. d.; ss. ett efterställt attribut l. ss. predikativ: tillsammans; jfr 9 slutet. Med de inländske (soldaterna) giorde nu desze (utländska legosoldater) tilsammanlagde en ganska stor och fruktanswärd krigsmakt. Celsius G1 1: 41 (1746). Alle desze omständigheter tillsammanslagde wisa, att brefwet till de Ebreer tidigt skrefs. Ödmann StrFörs. 1: 64 (1799). Liksom man ser tvenne läkare med sammanlagd insigt, med täflande ifver vårda en lidande vän. SGSchyberg i 2SAH 12: 263 (1827). Sammanlagda / Ej alla dina färdigheter wäckte / Hans afund så som denna enda konst (dvs. skickligheten i fäktning). Hagberg Shaksp. 1: 408 (1847). Hela Hugo Capets kungliga ätt sammanlagd har ej kunnat mer än drömma om allt det, som .. (Napoleon) gaf verlden att skåda. Forssell Stud. 1: 43 (1871, 1875). Figaro är en typ af förslagenhet, qvickhet och intriglystnad, för hvilka sammanlagda egenskaper hans namn också blifvit ett appellativ. NF 4: 1223 (1881). — särsk.
α) (numera knappast br.) i uttr. sammanlagd med ngt, sammanräknad l. tillika l. tillsammans med l. jämte ngt. Räkenskaperne (för lasarettet i Sthm) utwisa, at .. upbörden .. år 1759, sammanlagd med de på samma år Lazarettet tilfallne donationer, (utgjort) 83,000 daler .. (koppar-)mynt. PH 8: 28 (1762); jfr 9. (Omkring Batavia ligga aderton byar) hvilka skola sammanlagda med mahomedanska förstaden hysa 68,000 mahomedaner och hedningar. (Bladh o.) Hornstedt 103 (1783). Dessa skäl, sammanlagde med afseendet på er höga ålder, som både tarfvar och förtjenar hvila, hade (osv.). Kellgren (SVS) 5: 49 (1786). BL 16: 106 (i handl. fr. c. 1800).
β) (fullt br.) i uttr. allt (detta) sammanlagt, när allt (detta) lägges samman l. man tar hänsyn till allt (alla faktorer l. omständigheter o. d.), allt tillsammans resp. allt detta tillsammans. Rosenstein 2: 202 (1789). Allt detta tillsammanlaggdt öppnade polackarnas ögon för den öfverhängande faran. Fryxell Ber. 11: 110 (1843). Ljunggren SVH 3: 15 (1878). Allt sammanlagt tror jag, att (osv.). Östergren (1937).
11) (numera knappast br.) sammanställa för jämförelse, jämföra; jfr 10. Runornas ursprungliga sammanhang med eller härstammande från Latinska och Grekiska skriften faller skarpt i ögonen; dock inses äfwen lätt vid sammanläggningen, att desza skriftecken måste hafwa genomgått många förändringar. Munch FsvFnoSpr. 121 (1849).
12) (†) i vissa uttr.
a) i uttr. sammanlägga sin stämma, stämma möte l. komma tillsammans l. dyl. Sehstu där hwar all Allmogen har sin Stämna sammanlagt; / Ah hwad för Färd, ah hwad för Prackt! Dahlstierna (SVS) 379 (c. 1696).
b) i uttr. betecknande överläggning o. d.; dels ha sammanläggning med ngn, överlägga l. konspirera med ngn l. dyl.; dels ngras sammanlagda råd, överenskommelse mellan ngra l. dyl. (K. XII) förstod Zarens och Grosvizirens sammanlagde råd, att till hvilken ort i Christenheten H. M. skulle anlända, så skulle strax Grosviziren sådant Zaren kunnogt giöra. HC12H 1: 77 (c. 1734). Som jag så mångfaldiga profwer af falskhet undergått igenom det at Ahlstedt, fruktade jag(,) sammanläggning med folket hade, emedan de i et til honom i Rummet nedgingo ..; hwarföre (osv.). TörngrenMål. 353 (1801).
Ssgr: (10 b) SAMMANLÄGGNINGS-ARBETE~020. bergv. arbete med hopläggning av olika mätningar. TT 1902, K. s. 97.
(10 b) -BLAD. bergv. hopläggningsblad. TT 1902, K. s. 115.
(7 a) -LAG(EN). kam. lag(en) om sammanläggning av fastigheter. LAHT 1921, s. 90.
(9) -TECKEN. (†) additionstecken, plustecken. Strömborg SvSpr. 20 (1852).
Avledn.: SAMMANLÄGGBAR30~02, äv. 30~20, adj. [jfr t. zusammenlegbar] som kan sammanläggas o. d.; särsk. (numera föga br.) till 3 b: hopfällbar. Sammanläggbara fickskedar. Adler Meyer 434 (1895).

 

Spalt S 699 band 24, 1964

Webbansvarig