Publicerad 1964   Lämna synpunkter
SAMMANDRAG sam3an~dra2g, n.; best. -et; pl. = ((†) -er PH 6: 4216 (1756), 1Saml. 1—6: 443 (1774)).
Etymologi
[jfr dan. o. nor. sammendrag; vbalsbst. till SAMMANDRAGA]
1) (†) om handlingen att draga samman l. hopsamla föremål. (Skatorna) bygga bo med sammandrag af mer än många, stora och torra qwistar. Broman Glys. 3: 441 (c. 1740).
2) (†) förening, hopsmältning o. d.; ngt som bilda(t)s gm förening l. hopsmältning av olika element; jfr 4. Hjerta, vett och tanckar brinna / I det liufsta sammandrag. Nordenflycht (SVS) 3: 111 (1755). (Sfinxen i Tebe är) Af menska och af djur förfärligt sammandrag. Adlerbeth Poët. 1: 80 (1792, 1802).
3) sammandragning av ngt till mindre format l. volym o. d., förminskning; ngt som utgör l. representerar resultatet av en sådan sammandragning; numera nästan bl. (mera tillf.) i uttr. i sammandrag, i den form l. på det sätt som en sådan sammandragning representerar. Bellman (BellmS) 6: 16 (1776). Jag bor här (i Sidmouth) i ett litet hus, som inalles ej består af mer än fem ganska små rum och kök, ehuru det är två våningar högt. — I Sverige skulle man skratta åt ett sådant sammandrag af byggnad. EGGeijer (1810) i MoB 7: 154. Samma dal fortsätter sig sedan, men i sammandrag, en half mil. Atterbom Minn. 3 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Jag vet att vingar / ej är till att stiga högre än att ögat skådar / i mäktigt sammandrag, i obarmhärtighetens klara ljus / vår ungdoms jakt och landskap. Lindegren Svit. 14 (1947).
4) [jfr 2, 3] (numera bl. tillf.) om ord(form) som uppkommit gm hopdragning o. sammansmältning (o. i samband därmed skeende förkortning) av olika ord l. ordelement; förr äv. i uttr. i sammandrag, i hopdragen o. sammansmält form. Hülphers Norrl. 1: 66 (1771). Svearike kallas i sammandrag Sverge. Djurberg GeogrUngd. 188 (1781). Buna är nämligen ett sammandrag av butadien och natrium. Bolin KemVerkst. 152 (1942).
5) om en samling av föremål som sammanförts från olika håll, vilken är representativ för detta slag av föremål; ngt som utgör en sammanfattning l. ett koncentrat av vissa egenskaper l. drag l. av allt vad personer l. föremål l. företeelser av visst slag representera; i vissa fall liktydigt med: ”provkarta”; numera nästan bl. dels i anv. med nära anslutning till 6, dels i uttr. i sammandrag, i den form l. på det sätt som en sådan sammanfattning l. ett sådant koncentrat representerar. Celsius ÅmVetA 1748, s. 13. Den (bod), som tillhör Herr Micalli, en venetiansk handlande .., förtjänar att ses. Det är ett sammandrag ifrån många länder af allt hvad nyttigt och grant nämnas kan. GJAdlerbeth (1783) i MoB 5: 42. Hans själ ett sammandrag af alla laster var. JGOxenstierna 5: 106 (c. 1817). Man har velat i Frankrike se ett sammandrag af Europa, ett land där Europas olika naturtyper ”mötas och glida i hvarandra”. Kjellén Stormakt. 1: 131 (1905). Fru Silfverstolpe .. var den romantiska publiken i sammandrag. Johanson SpeglL 76 (1907, 1926). — särsk. (†): ngt som är det förnämsta l. ”summan” l. själva kärnan l. kontentan l. kvintessensen av ngt. Gladt hjerta och godt vin / Är lifvets sammandrag. Bellman (BellmS) 2: 142 (1791). (I hjärtat) skall det bo en fromhet, som är christendomens sammandrag. Tegnér (WB) 4: 320 (1825).
6) framställning som utgör en sammanställning av (delar av) olika framställningar l. av uppgifter från olika håll l. en förkortning av en utförligare framställning; numera nästan bl. om en sammanfattande, kort (översiktlig) framställning av detta slag, kort översikt, resumé; äv. i uttr. i sammandrag, i den form l. på det sätt som en sådan framställning representerar; jfr SAMMANFATTNING 5. 2RARP 19: Bil. 112 (1755). Man får efterhand läsa i wåra Lärda Tidningar opartiska både Sammandrager och Reflexioner utur de af trycket i Ämnet redan utkomne Skrifter. 1Saml. 1—6: 443 (1774). Min äregirighet är endast, at här göra et sammandrag af .. (Voltaires kritikers) vidlöftiga raisonementer och bringa dem i en klar och Logisk form. Kellgren (SVS) 4: 171 (1780). Minnesteckningen upplästes i sammandrag .. på svenska akademiens högtidsdag. De Geer Minn. 2: 246 (1892). Sammandrag ur artikel av Ralph Lysell i Teknisk Tidskrift, nr 13. Form 1946, s. 68. — särsk. om (sammanfattande) utdrag l. extrakt av räkenskaper. PH 5: 3577 (1753). Sammandrager af Accis-Upbörds Längderne. Därs. 6: 4216 (1756). Västhagen Affärsbokf. 16 (1945). jfr BEVILLNINGS-, GENERAL-, MÅNADS-, RÄKENSKAPS-, ÅRS-SAMMANDRAG m. fl.
7) motsv. SAMMANDRAGA 11: sammandragning; i ssgn SAMMANDRAGS-KARTA.
Ssgr (i allm. till 6): (6 slutet) SAMMANDRAGS-BALANS. handel. balansräkning som utvisar en koncerns ekonomiska ställning, konsoliderad balansräkning. SvBanklex. 266 (1942).
(7) -KARTA, r. l. f. skogsv. översiktskarta åstadkommen gm sammandragning av olika kartor. SFS 1867, nr 56, s. 4.
-REGISTER. register som utgör ett sammandrag av olika register; i registerform uppgjort sammandrag. 2VittAH XXIX. 1: 41 (1884).
-TABELL. tabell som utgör ett sammandrag av olika tabeller; i tabellform uppgjort sammandrag. 2VittAH XXIX. 1: 7 (1884).
-TABLÅ. jfr -tabell. Fennia XVI. 2: 43 (1900).
-VIS, adv.
1) (numera föga br.) till 5: i l. ss. sammandrag. Atterbom PhilH 245 (1835).
2) (mera tillf.) till 6: i l. ss. sammandrag, sammanfattningsvis. Sammandragsvis kunde man säga, att (osv.). Östergren 5: 1123 (1937).

 

Spalt S 608 band 24, 1964

Webbansvarig