Publicerad 1963   Lämna synpunkter
SAKRAMENTERARE l. SAKRAMENTERER, m.; pl. =.
Ordformer
(sacramenterer 1593. sakramenterare (sac-) 1562—1845)
Etymologi
[efter t. sakramentierer, i sin tur efter nylat. sacramentarii, pl. (se SAKRAMENTARIE); jfr äv. eng. sacramentary, fr. sacramentaire. — Jfr SAKRAMENTERISK]
(†) = SAKRAMENTARIE; äv. ss. vedernamn på metodist; anträffat bl. i pl. The Sacramenterare .., huilke, thet som rette kernen är j bådha delarna på Sacramentet, nemligha Herrans Lekamen och Blodh bortleggia. LPetri DialNattw. D 2 b (1562). (Rydberg o.) Tegnér Engelhardt 3: 495 (1837; om metodister). BL 11: 187 (1845). —

 

Spalt S 208 band 24, 1963

Webbansvarig