Publicerad 1963   Lämna synpunkter
SABRERA, v. vbalsbst. -ING (Wingård).
Etymologi
[av fr. sabrer (se SABLA, v.)]
(†) = SABLA, v. 1; särsk.: nedsabla l. nedhugga (ngn). Då på återvägen sabreringen börjades mot dem, hvilka icke ville gifva sig till fånga. Wingård Minn. 9: 70 (1848). Ekbohrn (1904).

 

Spalt S 26 band 24, 1963

Webbansvarig